Foto: Gruenewien/Flickr.com

Willkommenskultur: Tyska företag i flyktingkrisen

2015-09-30

Hundratusentals människor är på flykt från krigsdrabbade länder och varje dag anländer nya flyktingar till Europa. Bara i Tyskland är det upp emot 10 000 om dagen. Den pågående humanitära krisen engagerar inte bara privatpersoner utan även det tyska näringslivet.

Upp till 800 000 flyktingar kommer, enligt det tyska Migrationsverket (Bundesamt für Migration und Flüchtlinge, BAMF), att söka asyl i Tyskland innan året är slut. Jämför man den prognosen med de omkring 200 000 personer som sökte asyl i Tyskland under förra året inser man att detta kan bli en tuff uppgift för landet.

Välkända företag tar initiativ

Men i spåren av flyktingkrisen har en våg av solidaritet vällt fram. Många privatpersoner hjälper på tågstationer, flyktingboenden eller genom att donera pengar och varor till de nyanlända. Samtidigt har även ett stort antal tyska företag börjat engagera sig mer och mer i frågan.

Näringslivsprofiler som Rüdiger Grube, koncernchef för Deutsche Bahn AG, före detta Porsche- och numera Volkswagen-chefen Matthias Müller och Frank Appel, styrelseordförande för Deutsche Post, har uttryckt sitt stöd för en integration av flyktingarna.

Kemikoncernen Evonik skänkte en miljon euro till hjälporganisationer och stiftade ett nytt kemistipendium. Stipendiet ger 15 unga flyktingar möjligheten att delta i ett program som vid fullbordande ger behörighet att söka en utbildningsplats i Tyskland. Siemens agerade på ett liknande sätt och drog igång ett pilotprojekt där tio kvalificerande invandrare kommer att erbjudas praktikplatser inom företaget.

Den Ludwigshafenbaserade kemikoncernen BASF å sin sida valde att ekonomiskt bistå ett 20-tal lokala hjälporganisationer som alla på något sätt arbetar för en lyckad integration. Och även för Bayer är integrationen av invandrarna en av de viktigaste uppgifterna i samhället. Koncernen planerar att starta ett projekt i Berlin där skolmaterial och undervisning ska lägga grunden för en samhällsintegration av ensamkommande flyktingbarn.

Hinder måste övervinnas

Det finns dock en del hinder för företag som vill engagera sig och hjälpa flyktingar med att komma in på arbetsmarknaden. Det främsta hindret är det faktum att asylsökande inte får jobba under de första tre månaderna som de befinner sig i landet. På grund av en företrädesreglering (Vorrangprüfung) har invandrare även efter dessa tre första månaderna svårt att få arbete. Regleringen innebär närmare bestämt att företagen måste pröva möjligheten att anställa arbetskraft med tyskt eller EU-medbogarskap innan de kan anställa asylsökande. För att effektivisera integrationsprocessen tycker Christine Hohmann-Dennhardt, medlem i Daimlers koncernledning, att flyktingar redan efter en månad borde få lov att söka jobb och arbeta.

– Naturligtvis är inte varenda flykting en briljant ingenjör, mekaniker eller entreprenör, sade Damilers koncernchef Dieter Zetsche till tyska tidnigen Bild am Sonntag. Han ser flyktningströmmen dock som en möjlighet att utveckla den tyska ekonomin och drar paralleller till det västtyska ”ekonomiska undret” där gästarbetare under 1950- och 60-talen hjälpte Tyskland att återhämta sig efter andra världskriget.

På Ifo-institutet i München är man inte lika optimistisk. Enligt ekonomiforskarna på institutet är en stor del av invandrarna inte kvalificerade för den tyska arbetsmarknaden och kommer därför troligtvis inte att få något jobb. Därutöver har de flesta inte tillräckligt med tyskakunskaper.

Handelskamrarna engagerar sig

För att främja integrationen av de nyanlända och samtidigt hjälpa företagen att hitta lämplig arbetskraft har de lokala tyska industri- och handelskamrarna (IHK) utökat sitt engagemang i flyktingfrågan. I slutet av augusti var 51 av de omkring 80 handelskamrarna engagerade i olika integrationsprojekt. Totalt handlar det om 91 olika projekt där asylsökande huvudsakligen får relevant utbildning och kompetensutveckling samt hjälp med bedömning av utländska meriter. Dessutom informerar man företagen om reglerna som gäller och försöker matcha flyktingar med frivilliga mentorer i näringslivet.

Att på ett effektivt sätt integrera det stora antalet nyanlända är också en möjlighet för Tyskland, som lider av en åldrande befolkning, att motverka den ökande bristen på arbetskraft. Framförallt hos de unga, ofta ensamkommande, flyktingarna mellan 16 och 25 år är enligt handelskamrarnas centralorganisation DIHK möjligheten till en lyckad integration i arbetslivet väldigt stor.

 

Behöver du som är verksam på den tyska marknaden mer information eller vill själv engagera dig i denna viktiga fråga? Kontakta vår informationschef Malin Johansson eller din lokala handelskammare i Tyskland.

Kontaktperson

Malin Johansson

Kommunikationschef

Telefon

+46-8-665 18 64