Skippa slipsen – och du blir sedd som rebell i Tyskland. Peka med hela handen – och dina svenska anställda missförstår det som ett förslag som kan diskuteras vidare. Som svensk chef i Tyskland eller tysk chef i Sverige gäller det att vara medveten om de små men ack så viktiga skillnaderna mellan ländernas affärskulturer. Det påpekade experterna på Tysk-Svenska Handelskammarens och Ledarnas paneldiskussion om tyskt och svenskt ledarskap.

– När jag kom till Tyskland kom jag till ett traditionellt och hierarkiskt företag där man hade låsta chefsvåningar och liknande. Jag visste att jag inte skulle vara där jättelänge – jag hade ett kontrakt på tre år – och ville snabbt förändra kulturen. Så jag ställde upp dörrarna första dagen på nya jobbet och försökte ta bort olika saker som symboliserade avstånden mellan cheferna och de övriga medarbetarna. Jag var medveten om att jag därmed skulle bli en helt annan chef än vad de anställda hade varit vana vid, sade Christian Clemens, fram till i somras vd på TUI Deutschland GmbH, turismkoncernen som bland annat äger svenska Fritidsresor.

Charterkungen utan slips

Under sina år på det tyska huvudkontoret rörde han ordentligt om i grytan för att modernisera företagets ledningskultur. Redan hans ovanligt informella klädstil skapade rubriker i affärspressen. Ledare som ”charterkungen utan slips” var tyskarna inte vana vid att se på vd- och i talarstolar. Men Christian Clemens var inte bara ute efter att införa sin svenska ledarstil i Tyskland. Han tog också intryck av det som fungerar bra och kanske till och med bättre på andra sidan Östersjön.

– Tyskarna kan sina företagsprocesser. Det finns en precision där och man gör ingen förändring förrän man noga har tittat på dagens situation och vad som behöver göras för att förbättra den. I Sverige kan det bli lite väl mycket trial and error. Har man inte gjort sin hemläxa tillräckligt bra leder det till problem. Tyskar jobbar produktivt och länge men stänger av mobil och mail när de är klara för dagen. Det tycker jag är sunt. Dessutom kan jag uppskatta tydligheten med tyska beslut. När ett beslut är fattat i Tyskland så genomförs det – och man kan till och med få hjälp från arbetstagarsidan eftersom de har varit involverade i processen att förhandla fram beslutet, sade Christian Clemens.

Beslut eller förslag?

Denna tyska tydlighet hade också Karsten Keller med sig när han kom till Sverige för snart 13 år sedan för att börja på tjänsten som CFO för östra och norra Europa inom DB Schenker. Han har dock lärt sig att den ibland kan landa helt fel hos svenska kollegor och partner:

– I Sverige har man möte på möte och det är viktigt att alla får säga sitt. Under dessa möten kan det förekomma att man som tysk säger någonting som i princip är ett befäl eller slutgiltigt beslut men som svenskarna inte alls uppfattar som det. De kanske inte säger emot för att de först vill fundera på förslaget eller för att de är för snälla för att säga sin egentliga åsikt. Som tysk tolkar man denna tystnad som ett tecken på instämmande och tror att beslutet är fattat. Men för svensken är det bara ett inspel som inte ens har diskuterats ordentligt. I sådana situationer brukar jag numera försöka agera tolk och förklara för båda sidor hur de andra tänker.

Långsam men effektiv process

Även om en beslutsprocess i Sverige, med alla möten och avstämningar, kan ta lång tid är Karsten Keller övertygad om att den vägen ger bättre resultat på längre sikt än om en chef bara bestämmer själv. Svenskar jobbar också mer effektivt, anser han:

– I Sverige har vi en väldigt lugn och tyst företagskultur. På tyska arbetsplatser ser och hör man mer att det faktiskt jobbas. När det kommer kollegor från Tyskland på besök får de ofta intrycket att det inte förekommer någon stress och att man inte kämpar tillräckligt mycket här. Men vi har gjort jämförelser mellan Sverige och Tyskland och kan säga att den bilden är felaktig. Vårt svenska distrikt jobbar faktiskt mer effektivt än ett jämförbart tyskt distrikt.

Ta vara på båda sidors styrkor

Båda affärs- och ledningskulturerna har alltså sina för- och nackdelar. Men hur gör man för att samarbetet mellan tyskar och svenskar ska fungera smidigare i praktiken? Ninni Löwgren Tischer från Tysk-Svenska Handelskammaren, som nästan varje vecka genomför coachningar i tysk och svensk affärskultur på olika företag, tipsade om att ta tillvara på det som varje sida är bäst på:

– Svenskar är vana vid att ge varandra feedback och komma med nya idéer och inspel. I en förhandlingsprocess kan de främst få den rollen medan tyskarna kanske hellre kan stå för att strukturera upp mötena, formulera besluten och sedan se till att de följs. Man kan aldrig ändra sig själv och sin kulturella bakgrund helt och hållet och det är viktigt att man är medveten om det. Men det gäller att inte lägga någon värdering i de kulturella skillnaderna och istället ta aktiva informerade beslut.

Ledarskap bortom stereotyperna

Jörgen Kihlgren, ledarskapsutvecklare på Sveriges chefsorganisation Ledarna, uppmanade däremot till att se bortom det ”typiskt svenska” och ”typiskt tyska”:

– Jag tycker man ska vara försiktig med stereotyperna. Fäster man för stor vikt vid dem kan de bli självuppfyllande. En bra chef och ett gott ledarskap har ingen nationalitet, sade han.

Samtidigt propagerar han för att fler svenskar ska lära sig tyska – så att de omfattande ekonomiska relationerna med den tyskspråkiga delen av världen ska fortsätta kunna utvecklas i en positiv riktning.

– Jag minns fortfarande hur min son frågade mig, en dag efter skolan för några år sedan, vilket språk han skulle börja läsa förutom engelska. Då svarade jag honom att detta inte var en fråga. Han skulle såklart välja tyska, berättade Jörgen Kihlgren skämtsamt.

Fler borde läsa tyska

Christian Clemens delar hans åsikt. För honom är det skrämmande att så få svenskar idag lär sig tyska:

– Tyska är ett mycket viktigare språk för karriären än de flesta andra. Visst är det trevligt om man kan beställa en paraplydrink på Gran Canaria eller säga några ord på kinesiska men Tyskland är vår största handelspartner och det finns ett mycket intensivt utbyte mellan länderna. Det förvånade mig själv hur svårt det är att klara sig i Tyskland utan att kunna språket. Framförallt går det inte att leda en tysk organisation med bara engelska, sade han.

Stor potential inom servicesektorn

Klarar man språket finns däremot stora möjligheter i landet, menar Christian Clemens. Både för chefer som tar med sig de bra delarna av den svenska ledarskapsstilen och allmänt för svenska företag, framförallt inom servicebranschen.

– Tyskarna ser sitt land själva som en serviceöken. I organisationer där kunderna ska stå i centrum leder det till katastrof om alla frågor bara delegeras uppåt och ingen vågar ifrågasätta gamla sanningar. Här får man bara till en förändring om ledningen går före. Gör man det som svensk och använder sig på ett klokt sätt av faktumet att tyskarna gillar det svenska i allmänhet finns stor potential att lyckas, sade Christian Clemens.

Vill du lära dig mer om tysk och svensk affärskultur? Beställ boken "Din guide till tysk affärskultur" eller boka en interkulturell coachning här.