Publiken på Tyskland inför valet-seminariet, längst fram panelen, moderatorn och en powerpoint-bild med en av Angela Merkels valaffischer

Läget i Tyskland inför valet stod i fokus på frukostseminariet den 7 september.

Jan Lewenhagen, Helmut Steuer och Hubert Fromlet

Panelen bestod av Jan Lewenhagen, Helmut Steuer och Hubert Fromlet.

Jan Lewenhagen

Merkel står för ett ”weiter so” – men inte enbart, sade Jan Lewenhagen.

Karin Bock-Häggmark visar en bild på en sovande ung man på en soffa med bildtexten ”vanligaste reaktionen på valrörelsen 2017” från den populära tyska satirsajten Der Postillon.

Moderator Karin Bock-Häggmark valde att beskriva den, enligt många, tråkiga tyska valrörelsen med en bild från den populära satirsajten Der Postillon.

Helmut Steuer står framför en powerpoint-bild som visar opinionsläget inför förbundsdagsvalet i Tyskland.

CDU/CSU:s stora försprång i opinionen gör att många känner att valutgången redan är given.

Hubert Fromlet

Men det finns många spännande frågor kvar, t ex koalitionsfrågan, invände Hubert Fromlet.

Karin Bock-Häggmark, Jan Lewenhagen, Helmut Steuer och Hubert Fromlet

Mycket tyder på att det kan bli en fortsättning på den stora koalitionen, sade Helmut Steuer.

Publiken på Tyskland inför valet-seminariet

Omkring 60 personer deltog i seminariet i Tysk-Svenska Handelskammarens lokaler.

Karin Bock-Häggmark, Malin Johansson, Jan Lewenhagen, Helmut Steuer och Hubert Fromlet

Handelskammarens kommunikationschef Malin Johansson hälsade välkommen.

Två korgar med brezeln, en korg med frallor med pålägg

Före seminariet bjöds det på tyskinspirerad frukost.

Minglande gäster i handelskammarens foajé under frukosten

Deltagarna minglade i handelskammarens foajé både före och efter paneldiskussionen.

Minglande gäster i handelskammarens foajé under frukosten

Tyskland inför valet: På väg mot ”weiter so”?

2017-09-11

Hela valkampanjen är ett sömnpiller, huvudkonkurrenterna håller med varandra i de flesta frågorna och resultatet är redan avgjort – så beskrivs den tyska valrörelsen på många håll just nu. Paneldeltagarna på Tysk-Svenska Handelskammarens välbesökta frukostseminarium i torsdags lyckades ändå göra det tyska förbundsdagsvalet intressant när de lyfte sakfrågorna och den spännande striden om vilket regeringsalternativ som ska ta över.

– Årets valrörelse har varit ovanligt tam. Den är en stor besvikelse för alla som är intresserade av politik, inledde Helmut Steuer, Nordenkorrespondent för bland annat den tyska affärstidningen Handelsblatt, frukostseminariet om läget inför valet i Tyskland på Tysk-Svenska Handelskammaren.

Moderatorn Karin Bock-Häggmark hade då precis visat en bild på en sovande ung man på en soffa med bildtexten ”vanligaste reaktionen på valrörelsen 2017” från den populära tyska satirsajten Der Postillon. Många kommentatorer har beskrivit valkampanjen som avslagen, utan större konflikter och utan spänning då opinionsläget stått förhållandevis stilla under lång tid och Angela Merkels kristdemokrater (CDU/CSU) ser ut att bli den ohotade vinnaren på valnatten den 24 september.

– Men jag delar inte riktigt uppfattningen att det är en tam valrörelse vi ser just nu. Många människor engagerar sig och det finns fortfarande många spännande frågor, till exempel vilket parti som kommer att bli tredje störst och framförallt vilken koalition som ska regera Tyskland under de kommande fyra åren, invände Hubert Fromlet, affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren.

Stor koalition eller Jamaica?

För trots att kristdemokraterna har en, enligt panelen och de flesta andra bedömare, närmast ointaglig ledning i opinionen är det fortfarande högst oklart hur den framtida regeringen kommer att vara sammansatt. Med Merkel som förbundskansler och förutsatt att en minoritetsregering inte heller framöver är ett alternativ finns dock enbart ett fåtal realistiska koalitionsmöjligheter.

– Mycket tyder på att det kan bli en fortsättning på den stora koalitionen i framtiden. Teoretiskt finns också möjligheten att CDU/CSU går ihop med liberalerna (FDP) och De gröna. Denna så kallade Jamaicakoalition [efter de tre partiernas färger svart, gul och grön som också bildar Jamaicas flagga, reds anm] är dock ett ganska oprövat alternativ. Bara i delstaten Schleswig-Holstein regerar man i denna konstellation sedan valet där i maj och i Berlin tittar man mycket noga på hur det fungerar. Men jag tror det kan bli svårt att få ihop en sådan regering med tanke på partiernas olika ståndpunkter i frågor som rör till exempel energi, trafik och liknande, sade Helmut Steuer.

– En fortsättning av den stora koalitionen skulle Merkel säkert inte ha något emot. Och om man tittar på opinionsundersökningarna verkar tyskarna också vilja ha det – men inte socialdemokraterna (SPD). Partierna i Tyskland brukar alltid vara beredda att ta ansvar när läget kräver det, även SPD. Men socialdemokraterna är väldigt skeptiska mot att ännu en gång ingå i en stor koalition under Merkels ledning, tillade Jan Lewenhagen, före detta Tysklandskorrespondent för Dagens Nyheter.

Socialdemokraterna ligger långt efter

Anledningen till socialdemokraternas ovilja att fortsätta regera i dagens konstellation är att de inte har tjänat på att ingå i regeringen under de senaste fyra åren. I opinionsundersökningarna ligger de nästan 15 procentenheter bakom CDU/CSU och Merkel är betydligt mer populär än deras toppkandidat Martin Schulz.

– SPD har blivit ett offer av den stora koalitionen. De har haft ganska stort inflytande på politiken under den aktuella mandatperioden men har inte lyckats förmedla sina framgångar till väljarna. Som huvudfråga i valrörelsen valde de ökande sociala klyftorna i landet. Visserligen ökar de men i det stora hela tycker många tyskar att det går ganska bra, så det lyfte aldrig riktigt. Dessutom har de nästan ingen chans att angripa Angela Merkel i och med att de ju har varit med och beslutat om allting gemensamt. För partiet vore det därför bättre att gå i opposition och angripa igen vid nästa val, sade Helmut Steuer.

Tittar man på valmanifesten hittar man inga större skillnader mellan krist- och socialdemokrater, sammanfattade Hubert Fromlet som presenterade några av de viktigaste punkterna för seminariedeltagarna. Båda partier vill sänka skatten för låg- och mellaninkomsttagare, båda vill förbättra arbetsmarknaden ytterligare, ingen planerar drastiska nedskärningar och inom migrations- och utrikespolitiken är man också enig om det mesta. Skillnader finns mer i detaljerna och i vilka profilfrågor man väljer att lyfta fram.

Pragmatisk Merkel populär hos tyskarna

– Merkel står för ett ”weiter so” – men inte enbart, om man lyssnade noga på henne under tv-duellen förra söndagen. Hon erbjuder en blandning av tolv års erfarenhet och en nyfikenhet på framtiden. Det som är säkert idag är inte säkert imorgon, menar hon. Ämnen som digitaliseringen och dieseldebatten och vad de kan få för konsekvenser för Tysklands ekonomi bekymrar henne, sade Jan Lewenhagen.

Men vad är det egentligen som tyskarna gillar med en ledare som Angela Merkel? Enligt Jan Lewenhagen, som precis släppt boken ”Kanslern som kom in från kylan” om Merkels tid vid makten, är det ett antal komponenter som utgör hennes attraktionskraft:

– Hon är väldigt konsensusinriktad och söker lösningar över partigränserna. Jag tror detta är något som väljarna generellt uppskattar mer än vi i medierna. Sedan får man intrycket att hon arbetar väldigt hårt. Hon reser mycket och är alltid påläst. Och så oegennyttan: Helmut Kohls hemliga donationer, Gerhard Schröders snabba övergång till ryska olje- och gasbolag efter valförlusten – sådant kommer ju inte hända med henne. Men så måste man också säga att hennes regeringsperiod helt enkelt har sammanfallit med den tyska uppgången. Det är inte bara hennes förtjänst att arbetslösheten har halverats sedan hon tillträdde men det har haft en oerhörd betydelse att det har gått bra ekonomiskt för Tyskland under de senaste 12 åren, sade han.

– Och hon fattar väldigt lätt! Hon kan sätta sig in i nya saker snabbt och förstår konsekvenserna. Det finns ju andra statsöverhuvuden som inte är så bra på det, tillade Hubert Fromlet och fick seminariedeltagarna att skratta.

Nytt parti på högerkanten

En stor förändring som väntar efter valet är att Alternativ för Tyskland (AfD) för första gången ser ut att ta plats i förbundsdagen. Partiet som av många betecknas som högerpopulistiskt eller till och med högerextremt ligger på runt 10 procent i opinionsundersökningarna och får stöd framförallt från människor som är missnöjda med regeringens migrations- och integrationspolitik. I den aktuella valrörelsen kampanjar AfD med tydligt invandrar- och islamfientliga budskap.

– Det kommer att bli helt nya tongångar i parlamentet. Sedan kriget har det inte funnits något högerextremt parti representerat i förbundsdagen. Det ser ut att förändras nu. De flesta av AfD:s väljare verkar dock vara helt ointresserade av innehållet som partiet står för. De vill främst rösta emot etablissemanget, uttrycka sitt missnöje. Det vi ser där är kanske till en viss del jämförbart med vad som hände i USA när Trump blev president, sade Helmut Steuer.

Trots denna nya utveckling har valkampanjen i det stora hela förts sakligt. Personangreppen har varit få och det är mindre fokus på utbudspolitik än vad man är van vid i till exempel Sverige, som några av seminariedeltagarna påpekade.

– Man går in i olika ämnen med ett stort allvar och djup i Tyskland, bekräftade Jan Lewenhagen.

– Sakligheten som finns i den tyska debatten vill jag gärna se mer av här i Sverige, tillade Maria Weimer, riksdagsledamot för Liberalerna och nybliven medlem i tyska FDP, som var en av gästerna i publiken under seminariet.

Framtidsfrågor bortglömda i valrörelsen

Panelen tyckte dock att en rad viktiga framtidsfrågor inte har diskuterats tillräckligt mycket under valrörelsen. Jan Lewenhagen nämnde bland annat Europapolitiken – hur man förhåller sig till franska presidenten Macrons förslag för reformer på EU-nivå, hur man hanterar länder som Polen och Ungern som har utvecklats åt ett mer auktoritärt håll – samt försvaret och den planerade ökningen av försvarsbudgeten som man har förpliktat sig till efter kritik från USA. Hubert Fromlet saknade framförallt en debatt om den pågående digitaliseringen och dess konsekvenser:

– Merkel har sagt att digitaliseringen är ”Chefsache”, alltså att hon tar hand om den, och att Tyskland inte ska bli ett teknikmuseum. Men man påtalar inte riskerna med utvecklingen. Debatten om dem har inte förts alls nu under valrörelsen. Digitaliseringen kommer till exempel att leda till att jobb försvinner. Vi vet inte exakt hur många och vilka men det behöver man ställa in sig på och satsa på vidareutbildning så att de som blir arbetslösa hittar nya jobb.

– Unga väljare i Tyskland är väldigt intresserade av digitaliseringen och de nya jobbmöjligheterna den kan ge. Det såg man bland annat i intervjuerna som kända tyska youtubers gjorde med både Angela Merkel och Martin Schulz. Men det finns mycket att göra på det området. Tyskland ligger till exempel på plats 27 av 28 länder i Europa vad gäller utbyggnad av glasfiber för snabbt internet, tillade Helmut Steuer.

Avslutningsvis fick paneldeltagarna frågan om det spelar någon roll för Sverige vem som vinner valet i Tyskland. Jan Lewenhagen och Helmut Steuer var eniga om att inget av de realistiska koalitionsalternativen skulle betyda någon större kursändring i Tysklands ekonomiska och internationella politik. Men Hubert Fromlet höll inte helt med:

– Jo, det spelar visst roll. Ju bättre förutsättningar för tysk tillväxt desto bättre förutsättningar för Sveriges handel med Tyskland och Europas ekonomi som helhet.