Den gamla gränsen har försvunnit ur landskapet - skillnader finns ändå kvar.

Foto: Niteshift/Wikimedia Commons

Tyskland 25 år efter återföreningen: Enat – men fortfarande inte ett

2015-09-30

Ett kvarts sekel har gått sedan den tyska återföreningen 3 oktober 1990. Trots att sammanväxandet av öst och väst i det stora hela är en succéberättelse finns det fortfarande tydliga skillnader mellan de två forna staterna. Hur enat har landet faktiskt blivit på 25 år?

Ungefär hälften av Tysklands befolkning anser att det fortfarande finns skillnader mellan öst och väst. Det framgår av en studie som Berlin-institutet för befolkning och utveckling (Berlin-Institut für Bevölkerung und Entwicklung) utfört. Många östtyskar uppfattar sina västliga landsmän som arroganta, västtyskarna å sin sida tycker att östtyskarna är krävande. På båda håll anser man att de andra har en besserwisserattityd.

Skillnader i attityder och fakta

Faktumet att det finns fördomar och negativa attityder gentemot den andra sidan pekar på att en stor del av Tysklands befolkning i öst och väst 25 år efter återföreningen fortfarande känner en viss distans mot varandra. Men det är inte bara i människors attityder som Berlin-institutet har hittat skillnader. Även i hård fakta om befolkningsutveckling, ekonomi, jordbruk och allmänna tillgångar syns markanta differenser som framträder nästan exakt där den gamla statsgränsen låg.

– Resultatet har förbryllat även oss, kommenterar Reiner Klingholz, som leder Berlin-institutet, angående studien.

Den tydligaste tendensen är att forna Östtyskland fortfarande ligger efter väst. Invånarna i öst tjänar bara tre fjärdedelar av den västliga genomsnittslönen och trots att de arbetar fler timmar är produktionen lägre än i väst.

Betydlig befolkningsminskning

En orsak till att öst fortfarande ligger på efterkälken är att de flesta stora företag har sina huvudkontor och många produktionsanläggningar i väst. En annan kan vara att öst har drabbats av en massiv befolkningsförlust. Mellan 1991 och 2013 lämnade drygt två miljoner invånare de fem nya delstaterna varav majoriteten var ung arbetskraft. 

Även Ifo-institutet i Dresden, som håller ett vakande öga på öst, har uppmärksammat att skillnaderna fortfarande är stora.

– Allt talar för att det kommer att ta minst 25 år till innan Östtyskland har en chans att komma ikapp. Konvergensen mellan öst och väst i frågan om ekonomisk prestanda har stått still de senaste 20 åren. BNP per capita i öst är sedan 1995 fast vid 75 procent av det västliga genomsnittet, sade Joachim Ragnitz, institutets vd, under ett föredrag i början av september.

Inte allt är bättre i väst

Öst har dock inte dragit det kortare strået inom alla områden. De lägre hyrorna och den billigare arbetskraften är attraktiva faktorer för många företag. Städer som Leipzig, Dresden och Jena har blivit populära tillväxtcentrum. Fler och fler företag väljer att etablera sig där vilket leder till att även befolkningen ökar igen. Dessutom arbetar kvinnor i öst i större utsträckning och barnomsorgen är betydligt bättre utbyggd än i väst.

Många andra samhällsfaktorer är helt utjämnade numera. Medellivslängden, konsumtionen och barnantalet är några av indikatorerna som inte skiljer sig nämnvärt mellan öst och väst. Det är i synnerhet de ekonomiska skillnaderna som kvarstår. Ekonomin präglas än idag av att Tyskland tidigare hade två helt olika politiska och ekonomiska system. Även den kraftiga omställningen som öst gick igenom efter murens fall känns fortfarande av.

– Att växa samman är en långsam process som kommer att ta minst en generation till. Det är inget som sker bara för att det finns en politisk önskan, säger Reiner Klingholz.

 

Foto: "Dechow B 208 Unterrichtingstafel innerdeutsche Grenze 2011-06-12" by Niteshift - Own work. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons