Svenska samhällsbyggare borde samarbeta mer med tyska företag och rådgivare. Tillsammans kan vi möta dagens klimatutmaningar på ett konstruktivt sätt och samtidigt öka konkurrensen, skapa innovation och pressa byggpriserna, skriver Tysk-Svenska Handelskammarens chef Ralph-Georg Tischer på debattsidan i Dagens Samhälle idag.

Såväl Sverige som Tyskland har ambitiösa politiska mål när det gäller energihushållning och energieffektivisering. Båda ligger i framkant när det gäller fokus på utvecklandet av hållbara stadsdelar.

Myndigheter och den offentliga sektorn är föregångare när det gäller höga miljökrav, hållbarhet och energieffektivitet. Sammantaget är offentlig sektor den svenska byggbranschens största beställare och har därmed kraft att påverka och gå före.

Därför hoppas vi att just ni som arbetar som beställare inom offentlig sektor vill ta chansen att ta ett ytterligare steg. Svensk offentlig sektor har mycket att vinna på att gå utanför Sveriges gränser när det gäller upphandling och kompetensökning. Dessutom leder ökat samarbete över gränserna även till ökad internationell konkurrenskraft för de involverade företagen. 

Vad kan då Sverige lära och inspireras av när det gäller Tyskland? Det finns flera saker:

Teknik för alternativa energikällor och innovativ energieffektivisering: Omställningen från kärnkraft till förnybar energi gör att Tyskland snabbast i världen tar tekniken till sin tjänst för att bygga ett hållbart samhälle på alternativa energikällor och energieffektiva byggnader. Det finns till och med exempel på hur svenska innovativa företag gått via Tyskland för att introducera och sedan lyckas med banbrytande teknik i Sverige när man först inte fått gehör på hemmaplan.

Energieffektiva byggnader: Tyskland har under en längre tid än Sverige haft höga elpriser. Därför har en tradition av energisparande och energimedvetenhet funnits länge. Inte för inte föddes passivhusrörelsen i Tyskland. Noll- och plusenergihus är vanliga i Tyskland, och tekniken för att leverera tillbaka producerad el till nätet, så kallade smart grids, är spridd.

Kunskap om alternativa äganden och finanseringsformer: Nya upplåtelseformer som byggemenskaper för att finansiera boende och byggande används i Tyskland. En byggemenskap är en förening från människor till en juridisk gemenskap som kan agera som byggherre i juridisk mening. Föreningen köper tomt och ger uppdrag till arkitekt och byggföretag. Genom den statliga tyska banken KfW går det att söka innovativa finansieringslösningar som bland annat främjar åtgärder och investeringar inom förnybar energi och energieffektivisering.

Planprocessen: Paragraf 34 kom till vid Tysklands återförenande då man insåg att delstaterna i det forna DDR behövde väldigt många nya bostäder på kort tid. Det är en paragraf som säger att om det inte finns en detaljplan för ett område i tätort som ska bebyggas, ska det nya byggandet följa den befintliga bebyggelsens karaktär, form och täthet. Då behöver en detaljplan inte tas fram. Istället kan man söka bygglov direkt, förutsatt att man följer vad som fastslagits i översiktsplanen. Det är ett förfarande som högst väsentligt snabbar upp planprocessen.

Trafikverket är ett exempel på en myndighet som vågar handla upp utanför Sveriges gränser och därigenom skapa prispress på en marknad med ständigt ökande kostnader. Vi skulle önska att fler tog chansen att bidra till mer konkurrens på ett internationellt plan. Det skulle också leda till mer innovation och hjälpa till att ta fram nya hållbara lösningar.

I början av april finns en utmärkt möjlighet att träffa de främsta inom tysk samhällsbyggnad på Sustainable Days på Nordens största byggmässa, Nordbygg, på Stockholmsmässan. Det är en konferens som Tysk-Svenska Handelskammaren är medarrangör till. Där ges möjlighet att knyta kontakter för att gå från studier till handling. Det finns aktörerna som gör det möjligt att komma vidare och att verkligen fördjupa kunskapsutbytet kring olika aspekter på hållbar stadsplanering och energieffektivt byggande – allt för att ur ett samverkansperspektiv gemensamt kunna möta dagens klimatutmaningar på ett konstruktivt sätt. Och handeln och kunskapsutbytet är självklart bilaterala: inspiration och utbytet går åt båda håll.

Det är vår ambition som bilateral handelskammare med ett ben i Tyskland och ett ben i Sverige.

 
Ralph-Georg Tischer, vd Tysk-Svenska Handelskammaren