Tysk statistisk och det allmänna stämningsläget gav något blandade signaler under de gångna semesterveckorna. En del produktions- och ordersiffror hamnade i en mindre glädjande dager – plus att USA:s president Trump skapade en del konjunkturskepsis både i Europa och i en rad tillväxtländer (emerging markets). Det talades en hel del om en begynnande tysk konjunkturförsvagning, inte minst efter en lätt konjunkturell trötthet under årets första kvartal i jämförelse med utgången av 2017.

I mitten av augusti kom också det tyska BNP-resultatet för det andra kvartalet 2018. Utfallet blev +0,5 procent jämfört med föregående kvartal och +2,3 procent jämfört med samma period året innan. Under det första kvartalet noterades motsvarande siffror på 0,4 och 1,4 procent. Speciellt investeringarna såg ganska bra ut jämfört med årets inledande månader.

Därmed ligger Tyskland kvar på en acceptabel, kanske till och med relativt god BNP-tillväxtbana med den inhemska efterfrågan som huvudsaklig drivkraft, vilket är positivt för svenska exportföretag. Att prata om en synlig tysk konjunkturförsvagning vore därför direkt fel.

Handelskonflikterna syns ännu inte i statistiken

Till saken hör också att den tyska bruttoexporten kom att utvecklas hyggligt under det andra kvartalet trots allt större handelspolitiskt stök i världen. Importen steg å andra sidan rätt märkbart så att den för BNP-beräkningen relevanta nettoexporten inte kunde lämna något nämnvärt bidrag till Tysklands BNP-tillväxt.

Å andra sidan visar erfarenhet och forskning att volymmässiga negativa effekter – i detta fall på tysk export – inte kan väntas efter så pass kort tid av handelspolitiska ingrepp. Detta med tanke på, för Tysklands del, alltjämt ganska begränsade handelspolitiska störningar fram till den citerade BNP-redovisningsperiodens slut, det vill säga den sista juni.

Sedan dess har dock läget skärpts för tyska exportörer, mestadels framkallat av Trumps handelspolitiska utspel mot bland annat Kina, Iran och nu också Turkiet. Turkietkrisen, åtminstone dess ekonomiska sida, finner tyvärr inte särskilt mycket uppmärksamhet i svenska media. Den kan dock mycket väl utvecklas på ett obehagligt sätt för tyska exportföretag och även få smittoeffekter på andra emerging markets.

Problem i tillväxtländer kan dämpa tysk export

Brasiliens, Argentinas, Rysslands, Indiens och Sydafrikas valutor har redan försvagats, mestadels i Turkietkrisens tecken och därmed möjligen med viss overshooting. Likväl icke att förglömma: Eventuellt stigande problem i en del tillväxtländer kan mycket väl komma att dämpa tysk export längre fram – men fortfarande med betoning på ”kan”.

BNP-statistiken för det tredje kvartalet kommer att säga mer om det verkliga tillståndet i tysk ekonomi. Ännu så långe finns det ingen anledning till pessimism. De externa (internationella) förutsättningarna för slutet av året och inför 2019 har dock inte förbättrats under sommaren.

Tysklands investeringar och export förtjänar speciell analytisk uppmärksamhet under de närmaste månaderna, även i ett svenskt företagsperspektiv. Tysklands konsumenter kan åtminstone se fram emot ganska ansenliga nominella och reala löneökningar under 2018 (cirka 4 respektive 2 procent). Till detta kommer att sysselsättningen stigit med 600 000 personer under det gångna året, vilket givetvis också är en positiv psykologisk signal till hushållen.

Viss psykologisk analys är helt ofrånkomlig i dagens komplicerade globala ekonomi.