Allt fler människor i både Sverige och Tyskland blir allt äldre men anser sig inte vara gamla. De vill bo hemma och vara självständiga så länge som möjligt. Hur behöver bostäder vara utformade för att vara attraktiva för dessa äldre individualister och samtidigt underlätta livet när hälsan börjar svikta? Denna fråga och möjliga lösningar diskuterades på Tysk-Svenska Handelskammarens mötesforum tillgänglighetsanpassat boende den 30 september.

– De flesta människorna vill bo kvar i sina bostäder så länge de kan. Är man över 65 tänker man inte att man är gammal idag. Kan man få dessa människor att intressera för särskilda seniorbostäder? Nej – de ser sig ju inte som äldre. De tänker att det kanske kan bli aktuellt om ett antal år. Idag blir vi inte gamla, varken fysiskt eller mentalt, förrän vi är riktigt gamla, sade Staffan Werme, ordförande för beredningen för primärvård och äldreomsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, på mötesforumet.

Ökande livslängd – fler pensionsår

Han påminde om den enorma ökningen som den genomsnittliga livslängden har haft under de senaste decennierna. När den allmänna pensionen infördes i Sverige var det bara några få som överhuvudtaget fick uppleva sin pensionering. I slutet av 1950-talet kunde genomsnittssvensken se fram emot tre år av pension efter arbetslivet.

Nu däremot blir de allra flesta över 80 år gamla och lever som pensionärer i mer än 15 år, ofta länge med god hälsa. Då blir det även viktigare att bo i en bra bostad där man trivs och som passar ens livssituation. ”Bostadskarriären” ska fortsätta uppåt, inte ta ett steg tillbaka när man har kommit upp i åldern.

– Byggföretagen och bostadsbolagen borde bygga bostäder som äldre människor vill ha. Bostäderna måste vara bättre på olika sätt så att folk vill flytta dit. Många efterfrågar idag vackra lägenheter med full service och på de bästa, mest centrala lägena. Att de ska vara funktionella för resten av livet är också en aspekt, men det står inte i fokus för de flesta, sade Staffan Werme.

AAL: omsorg och teknik i samspel

Trenden att de äldre blir kunder som ställer allt högre krav på sitt boende är även tydligt i Tyskland. En lösning för att möta dessa krav är konceptet Ambient Assisted Living (AAL) som går ut på att kombinera modern teknik med olika omsorgstjänster och ett tillgänglighetsanpassat boende. Med hjälp av detta ska man kunna leva ett självständigt och friskt liv i sitt eget hem.

– Vi får nu en generation av äldre som är vana vid att använda teknik. De vill bo bekvämt och tryggt, ha nära till vården, kunna kommunicera med sina nära och kära och stanna i det egna hemmet så länge som möjligt. AAL-lösningar kan vara väldigt intressanta för dem, sade Melanie Rosliwek-Hollering i sin presentation på mötesforumet.

Som verksamhetsledare på SOPHIA Berlin GmbH, ett dotterbolag till två offentligt ägda bostadsbolag i Berlin, som erbjuder service för äldre i hemmet, och författare av boken ”Ambient Assisted Living (AAL): a future concept for the housing industry” har hon länge jobbat med frågan. Hon menar att även bostadsbolag och den offentliga sektorn har mycket att vinna på AAL:

– För staten eller kommunen är det mycket billigare att ta hand om en person som bor kvar hemma jämfört med i ett äldreboende och bostadsbolagen å sin sida skulle kunna behålla sina trogna hyresgäster längre. Bostadsbolagen kan förbättra sin konkurrenskraft genom att erbjuda moderna och bekväma bostäder för olika målgrupper. På så sätt skulle de skapa unika bostäder som blir lätta att hyra ut och kunna hålla nera antalet outhyrda bostäder.

Ännu svårt att tjäna pengar på AAL

Problemet just nu är att det finns många forskningsprojekt kring AAL men nästan inga affärsmodeller där konceptet fungerar och lönar sig i praktiken. Många privatpersoner är inte beredda eller har inte råd att betala den merkostnad det kostar att få tillgång till tjänsterna. Enligt Melanie Rosliwek-Hollering behövs mer attraktiva och billigare lösningar för att konceptet ska kunna slå igenom på bred front.

Ett delområde där det är lättare att se konkreta affärsmöjligheter redan nu är renoveringar och nybyggnationer av ”barriärfria”, tillgänglighetsanpassade bostäder. Marknaden för detta är stor i Tyskland, sade Marianne Drößiger, ordförande i Bundesverband Barrierefrei, branschföreningen inom byggnation för personer med rörelsenedsättning:

– Fram till 2030 kommer tre miljoner bostäder i Tyskland att behöva tillgänglighetsanpassas. 90 procent av hushållen med personer över 65 år har olika slags hinder i sina hem. 75 procent av seniorerna behöver t.ex. ta sig upp för trappor för att komma in i sin bostad. Här finns affärsmöjligheter för tillverkare, arkitekter och hantverkare.

Tillgängliga bostäder kräver specialutrustning

Hon påpekade dock att det behövs specialkunskaper och specialprodukter för att kunna tillgänglighetsanpassa en bostad enligt de gällande föreskrifterna (framför allt DIN-norm 18040). Särskilt fokus ligger på att bygga om badrum, utgång till balkong eller terrass samt kök och också på hissar eller lyftlösningar för villor och mindre flerbostadshus.

För att övertyga dagens krävande kunder gäller det att kombinera funktion och modern teknik med tilltalande design. Dagens medverkande tyska företag A1 Dietz Treppenlifte, Attris, Herkules Reha, HEWI, Küffner Aluminiumzargen och Playfit förenar dessa egenskaper i sina produkter. Genom det visade intresset från forumets svenska deltagare kan framtiden förhoppningsvis innebära en höjd livskvalitetet för många ”unga äldre” i Sverige.

 

Mötesforumet arrangerades i samarbete med det tyska departemenet för näringsliv och energi (BMWi).