Stort intresse för ny form av byggande i Sverige

Delegationen för hållbara städer arrangerade den 6 september i samverkan med Tysk-Svenska Handelskammaren ett seminarium om byggemenskaper. Seminariet var fullsatt.

Allt fler i Sverige intresserar sig för denna nya form av stads- och bostadsutveckling där enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett hus som utformas efter gruppens egna uppfattningar och idéer om sitt boende.
Fördelarna med byggemenskaper är flera. Den enskilde ges stor möjlighet att påverka utformningen av sitt boende, man lär tidigt känna sina grannar vilket stärker den sociala sammanhållningen, stolthet och ansvarstagande ökar när man själv varit med och skapat och det blir en naturlig variation i stadsmiljön.
Det finns dock ingen tradition av denna form av byggande i Sverige och Delegationen för hållbara städer vill med seminariet sprida erfarenheter från tyska och svenska pionjärprojekt. Frågorna som diskuterades på seminariet handlade bland annat om ansvarsfördelning i den snåriga projekterings- och byggprocessen, om kommunernas vilja att anpassa detaljplaner för mindre byggrätter, om långivarnas ställning samt om byggemenskaper är ett sätt att stärka gemenskapen i utsatta områden.

Fabian Betz, stadsforskare från Tübingen, hade bjudits in för att berätta om erfarenheter från byggemenskaper i Tyskland.

Anders Svensson, arkitekt och seminariets moderator, har engagerat sig för byggemenskaper och ser ett ökat intresse från kommunernas sida:

– Många kommuner söker nya, långsiktiga aktörer som kan bidra till mer variation och ökad hållbarhet i byggandet. Detta passar väl in på byggemenskaper, sa Anders Svensson under seminariet. Bakgrunden, menar Anders Svensson, är att det finns en viss likformighet och kortsiktighet i det som byggs idag.

– Erfarenheter från bland annat Västra hamnen i Malmö visar att ett personligt engagemang hos byggherrarna i projektet kan leda till bättre kvalitet.

Samtidigt ser han att det kan vara en knepig process innan infrastrukturen för byggemenskaper har utvecklats i Sverige och kommit lika långt som i Tyskland. Det krävs en ökad kunskap bland kommuner, långivare och intressenter samt tydliga avtalsförhållanden.

Seminariet var ett steg på vägen och det diskuterades ivrigt bland de drygt 80 deltagarna.

Frågor som diskuterades på seminariet:

  • Vem lotsar grupperna genom den snåriga projekterings- och byggprocessen?
  • Hur ställer sig kommunerna när det gäller marktilldelning och hur kan detaljplaner anpassas så att mindre byggrätter kommer till stånd?
  • Hur ställer sig finansiärer och långivare? Kan en grupp människor som vill bygga ett hus få lån?
  • Är byggemenskaper ett verktyg för att stärka sociala nätverk i utsatta områden?