Statligt stöd till svensk satsning på elektromobilitet

in
Elektromobilitet har allt mer kommit i fokus som ett sätt att möta klimatutmaningen. I Sverige görs stora statliga satsningar såväl för att främja forskning och utveckling inom området som för att stimulera försäljningen av el- och hybridfordon.

I hela världen pågår ett intensivt arbete för att minska utsläppen av växthusgaser och klara sig utan fossila bränslen. Tyskland tillhör de länder som är ledande inom elektromobilitet genom sin satsning på NPE, Nationale Plattform für Elektromobilität, där en rad intressenter gått samman för att utveckla en nationell plan.

Men även i Sverige genomförs en rad satsningar inom området.

- Huvudansvaret för utvecklingen av el- och hybridfordon ligger givetvis på biltillverkarna. Däremot kan staten fungera som katalysator för att stödja utvecklingen i tidiga skeden, förklarar Hans G Pettersson, ämnesråd med inriktning på fordonsindustri på Näringsdepartementet.

Den svenska regeringen har som mål att nå en fossilfri fordonsflotta till år 2030. Någon specifik teknisk lösning har dock inte lagts fast för att nå målet.

- I praktiken framstår ändå elektricitet som ett huvudalternativ. Inte ens en fullt utbyggd produktion av biobränslen, som rapsolja och etanol, förmår att helt klara den framtida drivmedelsförsörjningen, menar Hans G Pettersson.

För att stimulera intresset för bilar med låga utsläpp införde den svenska regeringen för flera år sedan lägre förmånsvärde för miljöbilar med till exempel hybrid- och eldrift. Den 1 januari 2012 följde man upp med den så kallade supermiljöbilspremien, som är ett bidrag på upp till 40 000 kronor som ges till dem som köper en bil med utsläpp av högst 50 gram koldioxid per kilometer.

- Supermiljöbilspremien utgår till alla fordon, oavsett drivmedel, som uppfyller kraven. I dagsläget är det dock endast laddhybrider och rena elbilar som klarar det angivna gränsvärdet, konstaterar Hans G Pettersson.

Sverige är ett av de länder i världen som är mest beroende av fordonsindustrin – branschen svarar för cirka 8 procent av bruttonationalprodukten och cirka 15 procent av exporten. Men landet tillhör också dem som satsar mest per capita på forskning och utveckling, bland annat med inriktning på fordonsindustrin.

En stor del av de statliga forskningsmedlen inom elektromobilitet kanaliseras via Energimyndigheten, som bland annat står bakom FFI – Fordonsstrategisk Forskning och Innovation. Programmet har en budget på cirka 1 miljard kronor per år, varav ena hälften kommer från Energimyndigheten och Sveriges Innovationsmyndighet VINNOVA samt Trafikverket och andra hälften från Volvo, Fordonskomponentgruppen, Scania samt Volvo Personvagnar (tidigare även Saab Automobile).

- En tredjedel av projekten är inriktade på säkerhet och två tredjedelar på klimat och miljö, där även elektromobilitet ingår som en viktig del, förklarar Anders Lewald, som är chef för enheten för transport på Energimyndigheten.

Ett av projekten inom FFI handlar om kartläggning av behovet av infrastruktur vid omställningen från fossila till alternativa drivmedel, som elektricitet. 

- Redan i dag är det många företag och bostadsbolag som förser sina parkeringsplatser med laddstolpar och eluttag. Men behövs det något mer? Vad krävs i innerstadsmiljö? Det är frågor som vi ska försöka besvara inom de närmaste åren, säger Anders Lewald.

Inom ramen för FFI studeras även konsekvenserna för den tunga trafiken. För till exempel lastbilar som färdas långa sträckor är batteridrift inget realistiskt alternativ på grund av batteriernas höga vikt och begränsade kapacitet.

- En tänkbar lösning är ett nät av elektrifierade vägar, där fordonen tillförs kraft kontinuerligt under färd – antingen ovanifrån, underifrån eller trådlöst. Transporterna blir lika energieffektiva som med tåg, men bibehåller den flexibilitet som finns hos dagens lastbilar, förklarar Anders Lewald.

På Svensk Energi, som är bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag, genomförs också studier för att kartlägga hur en ökad elektromobilitet påverkar elförsörjningen i samhället.

- Det vi kommit fram till är att Sverige står väl rustat med god tillgång till el från förnybara energikällor och ett robust elnät, säger Henrik Wingfors, som är ansvarig för elfordon på Svensk Energi.

I Sverige har hittills ett 1 000-tal laddstationer satts upp på olika håll. Men i takt med att elfordonen blir allt vanligare på våra vägar ökar behovet av laddkapacitet.

- Vår bedömning är att de flesta kommer att ladda sina bilar hemma i garaget. Ändå kan det komma att behöva byggas upp ett nät av laddstationer på offentliga platser, säger Henrik Wingfors.

Svensk Energi har nu uppvaktat Näringsdepartementet med förslag om förenklade regler för att underlätta och hålla nere kostnaderna vid uppbyggnaden av laddstationer. Förslaget går ut på att man ska kunna sätta upp flera laddstationer på samma elabonnemang och inte att det, som i dag, ska krävas ett abonnemang för varje laddstation.

Arbetet med elektromobilitet pågår runt om i världen och mycket av den forskning och utveckling som bedrivs inom området sker genom internationell samverkan. I Sverige är VINNOVA och Vetenskapsrådet nationella kontaktpunkter för ERA-NET, ett organ som inrättats av EU-kommissonen för att stödja samverkan mellan olika forskningsfinansiärer inom EU.

Ett av projekten är ERA-NET Transport, som bland annat handlar om elektromobilitet.

- Syftet är att samordna och rationalisera forskningsinsatserna inom elektromobilitet i Europa och ge forskare och industri möjlighet att tillsammans bygga upp transportsystem som använder mer energieffektiva fordon, berättar Martin Svensson, enhetschef för teknikutveckling på VINNOVA.

Även inom Power Circle, som är elbranschens gemensamma organ i Sverige, pågår ett arbete för att stimulera samarbetet mellan till exempel fordons- och elkraftsindustri.

- Vi har ett antal prioriterade områden och ett av dem är elektromobilitet. Bland annat har vi deltagit i projekt i samarbete med fordonsindustrin för att identifiera tänkbara kunder till de första elbilarna, förklarar Bo Normark, som är VD för Power Circle och ordförande för avdelningen för elektroteknik inom IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien.

Den svenska satsningen på elektromobilitet har visserligen inte samma omfattning som i till exempel Tyskland och USA. Ändå har svensk fordonsindustri kommit långt i sitt arbete med att utveckla hybrid- och elbilar, menar Bo Normark.

- Det är ingen tvekan om att de svenska biltillverkarna, framförallt på den tunga sidan, tillhör de främsta i världen i arbetet med att ställa om från fossila drivmedel till alternativa bränslen, fastslår han.