Den tysk-svenska handeln ökade kraftigt under 2017, visar ny statistik för fjolåret från SCB. Den svenska exporten till Tyskland steg med hela 14 procent jämfört med året innan. Importen från Tyskland stod för en ökning på 8 procent. Tysk-Svenska Handelskammaren har tittat närmare på vilka branscher som har varit särskilt framgångsrika.

I såväl Tyskland som Sverige rådde högkonjunktur under 2017, vilket bidragit till en mer intensiv bilateral handel. Om man ser till den omsättningsmässigt viktigaste varugruppen för den svenska exporten till Tyskland, metaller, ökade den med drygt 37 procent jämfört med året innan. Även andra omsättningsstarka varugrupper gick lysande eller åtminstone bra: motorfordon ökade med 25 procent, kemikalier och kemiska produkter med 20 procent, maskiner med 8,5 procent liksom papper och pappersvaror med nästan 4 procent.

Andra varugrupper, som till omsättningen är lägre men som också ökade sin export till Tyskland, var stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter som ökade kraftigt med 49 procent, metallmalmer ökade med 47 procent, kläder med 21 procent och fisk och fiskeriprodukter med drygt 10 procent.

Grupper som inte gick så bra under 2017 är farmaceutiska basprodukter och läkemedel som minskade med 17 procent, möbler med 8,5 procent och metallvaror (utom maskiner och apparater) med drygt 3 procent.

Högre import av bl.a. rälsfordon, kläder och återvinningstjänster

Tittar man åt det andra hållet kan många branscher i Tyskland glädjas åt ökad import från Sverige. Metaller, som är en av de till omsättningen största varugrupperna, ökade mer än genomsnittet förra året med nästan 16 procent. Andra omsättningsstarka produktgrupper som är värda att lyfta fram som Sverige importerade från Tyskland är elapparatur med en knappt 11 procentig ökning, kemikalier och kemiska produkter plus 9,5 procent liksom livsmedel som ökade med drygt 8 procent. Gruppen motorfordon är visserligen varugruppen med högst omsättning men nådde en tillväxt på endast drygt 6 procent under 2017.

Andra varor som Sverige efterfrågade mer från Tyskland var metallmalmer (plus 466 procent, om än från en låg nivå), övriga transportmedel (plus 65 procent, framförallt inom kategorin rälsfordon) avfallshanterings- och återvinningstjänster (plus 28 procent), maskiner (plus 11 procent) samt kläder (plus 24 procent) och lädervaror (plus 14 procent).

Men för några varugrupper har importen minskat, däribland stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter (minus 16 procent), drycker (minus 2 procent), papper och pappersvaror (minus 3 procent) samt varugruppen andra tillverkade varor (minus 8 procent) som bland annat omfattar medicinska produkter.

Tyskland fortsatt Sveriges viktigaste handelspartner – men tjänstexporten släpar

Med en varuhandelsvolym på totalt 143 miljarder kronor är Tyskland fortsatt i topp på listan över Sveriges viktigaste exportländer. Även vad gäller importen är Tyskland utan konkurrens Sveriges största affärspartner med en varuvolym på hela 246 miljarder kronor.

Men när det kommer till tjänstehandeln ligger några länder före Tyskland. Svensk tjänsteexport till Tyskland nådde en sjätteplats med försäljning på knappt 42 miljarder kronor, en ökning med 5 procent jämfört med 2016. Ännu bättre går det för den svenska tjänsteexporten till Norge, Storbritannien, USA, Finland och Danmark.

Tjänsteimporten från Tyskland är större och stod för en större ökning förra året. Sverige köpte tjänster av förbundsrepubliken till ett värde av nära 54 miljarder kronor under 2017, vilket var en ökning med 14 procent jämfört med året innan. Det placerar Tyskland på en tredjeplats efter Storbritannien och USA.

I den tyska utlandshandelsstatistiken från Statistisches Bundesamt placeras Sverige, liksom 2016, som Tysklands 13 största exportland och 17 största importland.

Potential för ännu större ökning

Men det finns potential att öka handeln mellan länderna betydligt mer med tanke på att tyskt och svenskt näringsliv matchar varandra väl.

– Våra erfarenheter och studier visar att det i första hand är okunskap om varandras affärskulturer som bromsar ekonomin. Man har inte tillräcklig kunskap om den marknad man vill erövra, eller inte tillräckligt med resurser. Svårigheten att rekrytera rätt kompetens nämns som ett hinder. Byråkratiska hinder och egenheter kommer längre ner på listan bland hinder som räknas upp. Men därför finns vi här, för att stödja de svenska och tyska företagen in på den nya marknaden, säger Tysk-Svenska Handelskammarens vd Ralph Tischer.

Han eftersträvar bättre kunskaper i tyska språket i Sverige:

– Bättre språkkunskaper i tyska i Sverige skulle göra skillnad eftersom kunskapen om affärskulturen kommer med språket, säger Ralph Tischer.