Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren

Sommarreflektioner: Nya chanser för Europa

2017-07-05

Naturligtvis var ingen Europavän för brexit. Men som direkt följd av detta bakslag har EU som helhet och de flesta EU-medlemsländer nu mer konkret börjat fundera på hur vår kontinents framtid ska se ut.

Det finns utan tvekan många framtidsfrågor som EU (utan Storbritannien) genast borde ta tag i. Tre av de viktigaste vill jag beskriva här i korthet. Till dessa hör, såväl ur politisk som ekonomisk synvinkel:

  • chanser och risker med digitaliseringen
  • en strategisk om- eller nyorientering gentemot Kina
  • en framtidsorienterad och samtidigt hjälpande Afrikapolitik

Läsare av dessa rader frågar sig kanske varför en ekonom tar sig an politiska ämnen. Svaret är enkelt: politiken och den ekonomiska utvecklingen kan numera (oftast) inte längre separeras från varandra när man skapar prognoser. Detta faktum har dock inte nått fram till alla producenter och konsumenter av prognoser ännu.

Detsamma kan sägas om de allt starkare sambanden mellan utbildning, innovationer, produkt- och affärsutveckling på företagsnivå å ena och den makroekonomiska tillväxten (BNP-tillväxt) å andra sidan. Detta borde företags- och nationalekonomer, framtidsforskare, politiker men också beslutsfattare inom näringslivet ta allt mer hänsyn till – och då helst inte bara i teorin utan även i praktiken.

Ta digitaliseringen ännu mer på allvar

Tillbaka till de tre ovan nämnda framtidsfrågorna. Den allt starkare globala trenden mot digitalisering borde tas ännu mer på allvar av vår kontinents politiker, företag och fackförbund. Många intressanta, nyskapande produkter och förbättringar kommer att nå marknaden under de kommande åren. För att klara av detta behövs dock bättre kunskap och vidareutveckling på alla nivåer – också för att kunna tackla riskerna bättre.

Den senare målsättningen kommer inte att kunna nås utan gränsöverskridande forskning och koordinerade åtgärder även inom EU. Unionen, dess medlemsländer och företagen står uppenbarligen inför enorma utmaningar. Dessa utmaningar måste man absolut ta sig an. De handlar exempelvis till stor del om de så kallade ”outsiders” på arbetsmarknaden som har låg kvalifikationsnivå och som kommer att utsättas för en allt hårdare förträngningsprocess.

Samtidigt blir en märkbart förbättrad onlinesäkerhet allt viktigare på alla nivåer. Här har EU i Bryssel och de enskilda EU-länderna mycket arbete framför sig, men på mikronivån även företagen själva.

Mer samarbete med Kina

Vid sidan om det borde EU ta chansen att förbättra relationerna med Kina ytterligare och samtidigt sträva efter mer samarbete inom viktiga områden såsom handel, investeringar, forskning, miljö, energiteknik, hälsovård, studentutbyte osv.

EU behöver en mer tydlig kooperationsstrategi för Kina inom en lång rad viktiga framtidsområden. Många europeiska företag kommer till och med att behöva ändra sina affärsmodeller för Kina, även till följd av den inte obetydliga kinesiska reformpolitiken. Detta borde man målinriktat jobba med. En tydlig europeisk Kinapolitik skulle underlätta sådana företagspolitiska omställningsprocesser. Sett från andra hållet skulle Kina säkerligen hellre samarbeta med ett fundamentalt starkare EU än det som finns idag.

Bort från den traditionella Afrikapolitiken

Slutligen ska här som tredje exempel nämnas en i framtiden målinriktad Afrikapolitik från EU:s och dess medlemsländers sida, det vill säga bort från traditionell biståndspolitik och mot långsiktigt tillväxtfrämjande hjälp, så som tyska förbundskanslern Angela Merkel nyligen tydligt lade fram det. Inte minst den nya franska presidenten Macron – men även mindre länder som Sverige – borde vara intresserade av konkretiseringen av en sådan politisk omorientering gentemot andra kontinenter och utvecklingsländer.

Högre och mer stabil tillväxt av BNP i Afrika vore bra för de olika länderna på denna hittills ekonomiskt mindre utvecklade kontinent. Nya marknadschanser skulle kunna skapas, inte minst för europeiska företag. Långsiktigt högre BNP-tillväxt skulle också kunna vara en viktig social hjälp för potentiella migranter redan i hemländerna, förhoppningsvis inte bara teoretiskt sett. För att detta ska bli verklighet vore dock en mångårig storsatsning från EU-länderna och de olika afrikanska staterna nödvändig.

Sammanfattningsvis finns det just nu alltså ganska många områden där EU skulle kunna samla poäng under de kommande fem till tio åren – i andra delar av världen men även på den stora hemmamarknaden. Redan idag visar sig många områden där positivt framtidstänkande och agerande med stor sannolikhet skulle kunna leda till starkare tillväxt i de 27 post-brexit-länderna.

Europa borde därför snabbt vakna från sina år av passivitet. Sverige och Tyskland skulle kunna – och borde – spela en viktig roll i den förhoppningsvis stundande, nyfödda strategi- och reformprocessen, även tillsammans. Äntligen har EU nya möjligheter att blicka mot en framtid med goda utsikter – hur länge är det dock ingen som vet.

Kontaktperson

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren