Den nya tyska minimilönen på 8,50 euro i timmen gäller för alla branscher och alla anställningsförhållanden. Till och med praktik omfattas – men bara under vissa förutsättningar. Avgörande är praktikens längd och huruvida den ingår i en utbildning eller inte.

En praktik är en tidsbegränsad tjänstgöring hos en arbetsgivare i syfte att förvärva praktiska kunskaper och erfarenheter av verksamheten utan att det rör sig om en yrkesutbildning. I Tyskland har praktikanten laglig rätt att få ett avtal som specificerar praktikens längd, arbetstid och andra detaljer senast på sin första praktikdag. Men i vilka fall måste företaget även betala den nya allmänna minimilönen som infördes den 1 januari 2015?

– Praktikanten har rätt till lön om praktiken sker helt utanför en utbildning och om denne har en examen från en högskola eller en avslutad yrkesutbildning, säger Eva Häußling, chefsjurist på Tysk-Svenska Handelskammaren. Frivillig praktik som görs i samband med utbildning eller som orientering inför studie- eller yrkesval berättigar till minimilön om den är längre än tre månader. I sådana fall ska pengarna betalas ut direkt från första tjänstgöringsdagen, och inte först efter tre månader.

Ingen lön för obligatorisk praktik

Andra regler gäller däremot om praktiken är obligatorisk inom ramen för en utbildning. I det fallet behöver ingen minimilön betalas ut så länge praktikens längd inte överstiger det som är angivet i utbildningens kursplan.

– Huvudsyftet med pliktpraktik och kort frivillig praktik är helt klart utbildning. I regelfall utför dessa praktikanter ingen arbetsprestation, säger en talesman för det tyska arbetsmarknadsdepartementet till tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung.

En arbetsgivare får dock inte anlita en praktikant för en frivillig obetald tremånaderspraktik i anslutning till en obligatorisk praktikperiod. Även om man anlitar samma praktikant en andra gång måste minimilön betalas ut. Detta för att undvika att företag ska utnyttja möjligheten att dela upp en praktikants tjänstgöring i flera tremånadersperioder och därigenom slippa lönekostnaden.

– När det gäller examensarbeten som skrivs i samarbete med eller på plats hos ett företag ska studenten få ersättning om denne utför någon form av arbete för arbetsgivaren. Om studentens arbete endast gäller insamling av data eller liknande för examensarbetet finns däremot ingen plikt att betala ut minimilön, säger Eva Häußling.

Ytterligare ett undantag gäller praktikanter som är yngre än 18 år och som saknar avslutad yrkesutbildning. Den tyska regeringen vill nämligen motverka att ungdomar avbryter sin skolgång eller sin utbildning för att jobba eller göra praktik.

Kortare praktikperioder trolig effekt

Trots alla undantag lär minimilönelagen leda till stora förändringar vad gäller utbudet av praktikplatser på tyska företag. Innan lagen trädde i kraft stannade mer än hälften av alla praktikanter hos en och samma arbetsgivare i mer än sex månader. Många unga tyskar nyttjade denna möjlighet för att skaffa sig yrkeskunskaper och undersöka om de verkligen ville jobba inom området.

Nu är det dock oklart hur många företag som kommer att ha råd att anställa praktikanter om de måste betala en månadslön på nästan 1500 euro (knappt 14 000 kronor) för heltidstjänstgöring. Genomsnittslönen för en praktikant i Tyskland låg förra året på 770,89 euro per månad (drygt 7300 kronor). Har man som företag inte råd med denna stora ökning gäller det att hålla sig till sökande där praktiken ingår i utbildningen eller som bara vill stanna en kortare period.

Har du frågor kring den tyska minimilönen eller andra arbetsrättsliga ämnen? Kontakta gärna experterna på Tysk-Svenska Handelskammarens juristavdelning.