Permittering måste inte vara statlig

Fakta "Kurzarbeitszeit"

Det innebär i korthet att permitteringsstödet på 60 eller 67 procent, beroende på om man har barn eller inte, betalas ut för en begränsad period under de dagar som arbetstagaren är permitterad. Pengarna betalas ut från Arbetsförmedlingen och kommer från arbetslöshetsförsäkringen på 3 procent av lönen som betalas till hälften var av arbetstagaren och arbetsgivaren.

Per Bardh och Göran Larsson pekar i sin artikel "Staten måste skapa nytt system för permitteringar" (DN Debatt 25/1) på länder med statliga permitteringslösningar och efterlyser liknande system för Sverige. Författarna har rätt i att permitteringslösningar kan vara bra, men det är fel att tro att de måste vara statliga. Dessutom har den svenska arbetsmarknaden satsat på omställningsavtal istället.

I Tyskland finns det sedan länge ett system för permitteringar med permitteringsstöd och förkortad arbetstid, s.k. "Kurzarbeit". Men man ska komma ihåg att det i första hand inte handlar om statligt stöd utan det är arbetsmarknadens parter som själva finansierar detta system. I Tyskland, som 2008/2009 gick igenom en djup recession, steg inte arbetslösheten så mycket som befarat. Detta fenomen har internationellt redan kallats för "The German Wunder" och verkar i hög grad bero på systemet med permitteringsstöd.

Det vore förhastat att dra slutsatsen att Sverige vore bättre rustad för en kris om permitteringslösningar (åter) infördes. Tysklands system bygger i sin helhet på konceptet att uppsägningar på grund av arbetsbrist är den allra sista utvägen i en krissituation. Arbetsgivaren måste undersöka andra åtgärder (som Kurzarbeit) innan den får ta till uppsägningar. Vid driftsinskränkningar måste arbetsgivaren upprätta en social plan med avgångsvederlag och ta social hänsyn vid uppsägningsurvalet. En rätt till återanställning finns inte, inte heller ett socialt skyddsnät som omställningsavtalen i Sverige erbjuder. Den uppsagde är endast hänvisad till A-kassan.

Det svenska systemet bygger på ett helt annat koncept och trygghetssystem. Den uppsagda hamnar genom den svenska modellen i regel i omställningsavtalens trygghet och kan tack vare dessa möjligheter ofta relativt snabbt hitta ett nytt arbete.

Den arbetsrättsliga kulturen i Sverige har förändrats sedan mitten av nittiotalet när permitteringslösningen försvann. Införandet av omställningsavtalen för arbetare och Lex Laval är bara några exempel för detta. Att (åter) införa en statlig permitteringslösning rimmar enligt min åsikt inte med det svenska systemet. Det sociala och finansiella skyddsnätet skulle då finnas både före - genom permitteringsstödet - och efter en uppsägning - genom omställningsavtalen. Men idén med permitteringsstödet är just att undvika uppsägningar. Med både omställningsavtalen och statligt permitteringsstöd skulle man både ha kakan och äta den.