I förra veckan besökte jag några ekonomiska konferenser i bland annat Tyskland och Frankrike. Några intressanta intryck vill jag återge i all korthet.

Generellt råder för närvarande något mer än försiktig tillväxtoptimism, trots all politisk osäkerhet. Det gäller också de globala investeringarna, vilka länge halkat efter. Inte minst från byggsidan kom många glädjerop. Det gör en klar antydan om en förväntad fortsatt lugn utveckling kring den europeiska penning-/räntepolitiken, troligen också den amerikanska.

Även emerging markets (tillväxtmarknader) ses numera allmänt i en mer positiv dager, trots vissa tvivel kring Kinas tillväxtstyrka och -statistik. Några observatörer trodde till och med att Brasilen håller på att komma runt hörnet.

Konjunkturutsikterna för Tyskland framstod inte som något särskilt stort debattämne. De anses vara hyggliga till goda. Flertalet experter ser nog inga nämnvärda problem hos Sveriges främsta handelspartner inom överskådlig tid. Det kan också vara fallet att man ännu så länge nonchalerar det tyska septembervalet eller räknar med sedvanlig, lugnande kontinuitet hos Sveriges södra granne.

Ojämn utveckling på delstatsnivå

Det bör samtidigt påminnas om att Tyskland inte präglas av någon homogen ekonomisk utveckling på delstatsnivå. Det finns fortfarande påtagliga regionala skillnader (vilket tidigare visats på denna sida).

Inte minst den tyska arbetsmarknaden ger en tydlig antydan om detta. Utvecklingen för hela Tyskland pekar på en rätt positiv utveckling under de senaste åren med den lägsta arbetslöshetssiffran i april på 26 år (5,8 procent). Vidare har också antalet personer med reguljära (”sozialversicherungspflichtige”) jobb stigit tydligt till 44 miljoner. Likväl råder alltjämt mycket olika arbetslöshetskvoter i delstaterna. Det ger också en antydan om delstaternas ekonomiska styrka som framstår som störst i södra Tyskland.

Arbetslöshetskvoter på delstatsnivå (april 2017; källa: Bundesagentur für Arbeit)

Det är dock viktigt att ha en dynamisk syn på ovanstående statistik, det vill säga att fånga in förändringar över tiden. Dessa kan mycket väl vara av intresse för den strategiska företagsplaneringen.

Vad beror den goda stämningen på?

Slutligen bör man fråga sig varifrån den rådande, relativt goda internationella stämningen egentligen kommer. Personligen tror jag framförallt på följande faktorer:

• uteblivandet av större politiska chocker trots de uppenbara hotbilderna
• en lätt – men synligt – uppåtgående global konjunktur i sin helhet
• en något piggare global investeringskonjunktur (vilket också är bra för svensk och tysk export)
• en något piggare konjunktur på de så kallade tillväxtmarknaderna totalt sett
• inga oroväckande globala räntehot utifrån ekonomiska fundamenta
• uteblivandet – i vart fall så här långt – av rejäla, konkreta chocker från de i några länder totalt överansträngda fastighetsmarknaderna (i exempelvis Kanada, Australien, Kina, Sverige med mera)

Några av dessa hittills stämningshöjande eller -bevarande faktorer står dock helt klart på bräckliga fundament. Något att komma ihåg, trots alla just nu rådande glädjerop!