Minijobb: Tysklands svar på arbetslösheten?
2016-01-19
För drygt tio år sedan gjorde Tyskland stora förändringar i sin jobbpolitik och sedan dess har arbetslösheten i landet minskat kraftigt. Bland annat har man infört så kallade minijobb med förmånliga villkor för arbetsgivare som ska hjälpa arbetslösa att ta klivet in på arbetsmarknaden. Vi har tittat närmare på denna anställningsform som ibland nämns som en modell Sverige kan lära sig av.
Under lång tid hade Sverige lägre arbetslöshet än Tyskland, en utveckling som Tyskland har vänt på senare tid. År 2005 låg arbetslösheten i Europas största ekonomi, enligt den europeiska statistikmyndigheten Eurostat, på hela 11,2 procent. Nio år senare var den nere på 5,0 procent. I Sverige har arbetslösheten under samma tidsperiod ökat från 7,7 till 7,9 procent
Nyckeln till Tysklands framgång anses vara de reformer som införts i arbetspolitiken sedan millennieskiftet. Störst fokus ligger på "Hartz IV", en omfattende reform som bland annat innebär förkortad utbetalningsperiod för a-kassa, sänkt socialt stöd och ökade krav på de arbetslösa.
Många tyskar tar ett minijobb
En annan viktig del av Hartz lV-reformen är de så kallade minijobben. Ett minijobb ger en maxersättning på 450 euro i månaden vilket med den gällande minimilönen på 8,50 euro i timmen innebär drygt 50 timmars arbete. En arbetsgivare som anställer en person på ett minijobb betalar inte samma höga sociala avgifter som vid en heltids- eller deltidsanställning.
Idag är var femte arbete i Tyskland ett minijobb. Drygt sju miljoner tyskar har denna anställningsform, varav ungefär fem miljoner är kvinnor. Det är vanligt att kvinnor som under lång tid har varit utanför arbetslivet för att ta hand om hemmet och barnen tar ett minijobb för att bättra på hushållskassan. Även pensionärer, studenter och andra grupper med låga inkomster gynnas av konceptet. "Bättre att arbeta lite än att inte arbeta alls" är tanken som genomsyrar reformen.
Minijobben kan vara ett sätt att komma in på arbetsmarknaden eller att skaffa sig erfarenhet inom ett visst område. För den enskilde kan det vara lättare att få en anställning när arbetsgivaren inte behöver ta samma risker som vid en "reguljär" anställning.
Nyttan med reformen ifrågasätts
Men allt är inte positivt med minijobben. Kritiska röster ifrågasätter bland annat samhällsnyttan med reformen. Till exempel kom en studie från tyska institutet för arbetsmarknads- och yrkesforskning (IAB) till slutsatsen att många vanliga tjänster har ersatts med de för arbetsgivaren billigare minijobben. De minianställda tjänar sämre än om de hade varit hel- eller deltidsanställda. Då får personerna i det långa loppet också lägre pension vilket gör att tyska staten kommer att behöva skjuta till pengar när de blir äldre.
Även målsättningen att minijobben främst ska vara en väg in på arbetsmarknaden och leda till reguljära tjänster efter en viss tid verkar inte nås i många fall. En undersökning i uppdrag av det tyska familjedepartementet från 2012 konstaterade att bara 14 procent av kvinnorna som tidigare hade haft ett minijobb kom upp till en heltidsanställning efter några år.
Fler delar på samma antal timmar
Kritik kommer också från Sverige. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) släppte i slutet av 2015 sin studie Flawed Role Model? The economic performance of Germany and Sweden. Där konstaterar man att arbetslösheten i Tyskland förvisso sjunkit på senare tid, men att det beror på att antalet arbetade timmar per anställd sjunkit samt att den arbetsföra befolkningen krympt. Slutsatsen TCO drar är att möjligheten att minianställa inte skapat fler jobb, utan endast kluvit de existerande på mitten – fler människor delar på samma antal timmar.
Sverige och Tyskland har i dagsläget ungefär samma sysselsättningsgrad (74,9 jämfört med 73,8 procent år 2014) medan arbetslösheten i Sverige är cirka tre procentenheter högre än i Tyskland. Går det då att tala om ett land som lyckats bättre än det andra?
Det som kan konstateras är att länderna idag har olika strategier för hur de jobbar för att få fler människor i arbete. Som med alla politiska frågor kommer svaret på om minijobben är bra för Tyskland därför att variera beroende på vem som blir tillfrågad.