Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se

Kulturkrock fika

2013-10-09

För tyskar i Sverige kan det vara svårt att förstå varför man får fika på jobbet. Att det till och med kan vara produktivt att dricka kaffe och äta bullar på arbetstid. I Tyskland tror både chefer och anställda att man bara presterar något om man sitter koncentrerat vid skrivbordet. I Sverige har gemensamma fikaraster länge varit ett sätt att umgås, enligt mathistorikern Edward Blom.

Är det fika? Igen? Nästan alla tyskar som börja arbeta i Sverige reagerar förvånat över kaffepauskulturen på svenska arbetsplatser. Det är mycket ovanligt i Tyskland att man sätter sig och tar en kopp kaffe med kollegerna. På tyska kontor samlas man bara vid speciella tillfällen för att fika. Till exempel när en kollega har fyllt år eller jobbar sin sista dag äter man dagen till ära en bit Käsekuchen. Ninni Löwgren från Tysk-Svenska Handelskammaren har skrivit en guide om tysk affärskultur. Hennes erfarenhet är att tyska chefer inte uppskattar när personalen tillbringar för mycket tid vid kaffeautomaten.

– I Tyskland upplever många nog fikapauser som olegitimerade avbrott i arbetet, snarare än en viktig del i det sociala samspelet på arbetsplatsen.

Tysk ”Kaffee und Kuchen” betyder avslappning och fritid

Konceptet ”Kaffee und Kuchen” finns även i Tyskland, men det tillämpas inte på jobbet utan på fritiden. Traditionellt träffar man familj och vänner på söndagarna för att unna sig en avslappnad stund med kaffe, tårta eller kakor. För tyska medarbetare kan det därför kännas märkligt att lämna plikten och skrivbordet för att dricka kaffe.

– Man är van vid att arbeta disciplinerat under de så kallade kärnarbetstiderna då man ska fokusera fullt ut på sina arbetsuppgifter. Att umgås och kommunicera med kolleger ingår inte i arbetsbeskrivningen, förklarar Löwgren.

Fika är mer än en paus

I Sverige däremot betraktas fikat mer som en del i arbetet, ett tillfälle att utreda missförstånd eller förbereda nästa kundmöte. Det kan förklara varför fikapauser är så vanliga i Sverige. I en undersökning av Kairos Future från 2010 svarade hälften av alla tillfrågade att de fikade en eller två gånger om dagen på sitt jobb. Mer än 60 procent av svenskarna tror att de blir mer effektiva på jobbet om det finns gemensamma fikastunder.

Den svenska mathistorikern Edward Blom tror att fikat handlar om mycket mer än att dricka kaffe och njuta av söta bakelser. Under fikat träffas alla, från praktikanten till vd:n.

– Det blir ju ganska demokratiskt när medarbetare regelbundet får chansen att mötas och prata med varandra. Det kan man även kalla ”management by fika”.

Kaffe i stället för öl

Gemensamma kafferaster har enligt Blom en lång tradition i Sverige. Förr var det vanligt i Sverige att man träffades efter gudstjänsten till kyrkkaffet. Att dricka kaffe blev ett sätt att umgås med grannar, vänner och bekanta, framför allt i tider då det ansågs som syndigt att dricka alkohol.

– I Tyskland var det mer accepterat att ta en öl tillsammans och träffas i en Biergarten. Här i Sverige fikade man istället, säger mathistorikern.

Ett sällsynt och dyrt nöje

Då både kaffe och socker var lyxprodukter i Sverige fram till mitten på 1800-talet ansågs det länge som fint och lyxigt att kunna bjuda besök på fika. 

Först när kaffet kunde importeras billigare och sockret började tillverkas av betor hade vanliga människor råd att köpa dessa råvaror ibland. Även utrustningen i köken blev modernare i slutet på 1800-talet. Vedugnen gjorde det mycket lättare att baka och framför allt kunde man baka hemma i stället för att elda i en bakugn, säger Edward Blom.

– På den tiden utvecklades traditionen av sju sorters kakor. Alltså att man alltid ska lägga upp minst sju sorters kakor på ett fat, säger Edward Blom. Det är framför allt den äldre generationen i Sverige idag som växte upp med de ursprungliga svenska bak- och fikatraditionerna som började försvinna under 1970- och 1980-talet.

– Men nu har de som är under 30 hoppat på matlagningstrenden. Nu är det populärt igen att kunna bjuda på hembakat.

Varifrån kommer ordet?

„Fika“ skulle kunna vara ett exempel på baklängesspråk, ett hemligt språk som användes av bland annat köpmän och fängelseinterner. För att vara säker på att inte få några oönskade lyssnare, bytte man plats på ordens stavelser. ”Kaf-fi”, ett gammalt ord för kaffe, blir så ”fi-ka”. Källa: Wikipedia.