Glenny Holdhof är vd för EDUR-Pumpenfabrik Eduard Redlien GmbH & Co. KG i Kiel och sedan 2014 medlem i Tysk-Svenska Handelskammarens styrelse. I vår intervju förklarar hon hur mindre företag kan hänga på digitaliseringståget och berättar vad hon fascineras av med Sverige.

Industrie 4.0 är en stor fråga i både Tyskland och Sverige och särskilt de små och medelstora företagen är viktiga att få med på omställningen. Hur arbetar ni på Edur med digitaliseringen av produktionen?

Det är svårt att svara kort på den frågan. Digitalisering i produktionsprocesser är ett omfattande och komplext projekt. Edur arbetar sedan 12 år med ett ERP-system som omfattar alla affärsprocesser i företaget. Tillverkningsuppdragen skapas av systemets egna planeringsverktyg så fort ett kunduppdrag läggs in. De skickas sedan vidare till de olika arbetsstationerna i produktionen. För att medarbetarna där ska kunna utföra sitt arbete snabbt, effektivt och utan att tumma på kvaliteten behöver de inhämta ytterligare information manuellt från bland annat andra databaser. Målet med digitaliseringen är att den ständigt växande komplexa mängden information som krävs för varje tillverkningsuppdrag finns tillgänglig vid varje arbetsplats och att där förädlad data kan återföras till systemet. För att uppnå detta krävs omfattande process- och dataanalyser inom alla områden. Inom ramen för projektet Edur 4.0 kommer Edur att förse arbetsplatserna med information via standardiserade appar.

Vilka utmaningar ser du för ett medelstort företag att lyckas digitalisera sin verksamhet?

Först och främst måste små och medelstora företag bli medvetna om att digitaliseringen inte bara är en fråga för de stora bolagen utan angår alla. Sedan är säkert frågans komplexitet ett problem i sig. Det behövs experter som driver och arbetar med detta projekt – vilket enligt min åsikt inte kan ha något fast slutdatum. Personer med it-kompetens är dock en bristvara, vilket gör att många medelstora företag är hänvisade till externa lösningar och leverantörer. Med det ökar samtidigt beroendet av it-företags tjänster ytterligare.

Du är, vid sidan om ditt arbete som vd för Edur, även utnämnd honorärkonsul för Sverige i Kiel. Varav detta intresse för Sverige?

Denna fråga har jag fått många gånger – särskilt kort efter att jag utsetts till konsul. För det första har vårt företag traditionellt goda affärsförbindelser med Skandinavien och Sverige. För det andra har alla som bor i Kiel en relation till Sverige som grannland. När man blickar ut över Östersjön ser man inte bara ett vackert semesterland utan också en samhällspolitisk utveckling, till exempel vad gäller jämställdhet och balansen mellan arbete och familjeliv, där Sverige ligger före oss. Genom mitt ideella uppdrag som konsul har banden till Sverige förstås blivit ännu starkare. För mig är det fortfarande väldigt berikande att få jobba med ett annat land på ett djupare plan.

Hur ser du på Tysk-Svenska Handelskammarens roll för näringslivsrelationerna mellan våra två länder?

Tysk-Svenska Handelskammaren är enligt min åsikt en väldigt bra främjare av de tysk-svenska handelsförbindelserna eftersom den är aktiv i båda riktningarna. För det första är nätverket i Sverige till stor nytta för tyska företag som vill in på den svenska marknaden. För det andra hjälper handelskammarens expertis till att ta sig över språkliga, rättsliga och kulturella hinder. Genom integrationen i det tyska utlandshandelskammarsystemet (AHK) och de därigenom nära banden till industri- och handelskamrarna (IHK) i Tyskland gäller detsamma också för svenska företag som vill starta verksamhet i Tyskland.