Therese Larsson Hultin modererade diskussionen mellan Klaus Helmrich, Harald Ludanek, Jan Brockmann och Thomas Lundholm

Ulf Troedsson, styrelseledamot i Tysk-Svenska Handelskammaren och vd för Siemens Sverige, hälsade välkommen

Huvudtalare var Klaus Helmrich, koncernledningsmedlem och Head of Div. Digital Factory/Process Industries and Drives, Siemens AG

Fullsatt med inbjudna gäster från företag i tillverkningsindustrin, branschförbund, media och politik

Klaus Helmrich, Siemens, och Harald Ludanek, Scania

Jan Brockmann, Electrolux Group, och Thomas Lundholm, KTH

Harald Ludanek, Thomas Lundholm, Ralph Tischer (vd handelsk.), Michael Bock (Tyskl. ambassadör), Klaus Helmrich, Jan Brockmann

Efter paneldiskussionen fanns möjlighet att nätverka över en bit mat och dryck

Tysk-Svenska Handelskammarens vice vd Karl-Heinz Gössling (mitten) i samtal med Tysklands ambassadör Michael Bock

Digitalisering av näringslivet: både små och stora företag vinner på Industrie 4.0

2015-04-23

– Internet har revolutionerat industrin och affärsvärlden, inledde Klaus Helmrich, medlem i koncernledningen och affärsområdeschef för Digital Factory/Process Industries and Drives på Siemens AG. Företagens konkurrenskraft kan öka markant tack vare digitaliseringen och nya affärsmodeller kan skapas, men kompetens måste byggas upp kring säkerhet och kommunikation. Vi använder redan teknologin i vår vardag och nu gäller det att implementera den i tillverkningsindustrin, fortsatte Klaus Helmrich i sitt inledande föredrag.

Begreppet och framtidsprojektet Industrie 4.0 skapades i Tyskland av företrädare för både politik och näringsliv, för att sätta fokus på digitaliseringens betydelse för tysk industris konkurrenskraft bortom år 2025. Siemens är en viktig aktör i den så kallade fjärde industriella revolutionen genom sina satsningar på forskning och samarbeten med andra företag och universitet, och stora delar av Siemens tillverkning är idag automatiserad.

– Industrie 4.0 påverkar hela värdekedjan från produktdesign och fabrikstillverkning till service, oavsett hur förutsättningarna och behoven ser ut på olika företag. Digitaliseringen är som en kokbok – de olika ingredienserna kan kombineras och anpassas i oändlighet, vilket gör Industrie 4.0 relevant för alla slags företag. Men något som är viktigt att komma ihåg är att digitaliseringen inte är en fråga för produktchefer eller it-chefer, utan för ägare, styrelser och vd:ar – det är de som fattar strategiska beslut om att låta företagen ta steget in i den digitala världen, betonade Klaus Helmrich.

Sverige kan lära av Tyskland

Tyskland i dialog-seminariet "Industrie 4.0 – How to digitalize industry?" anordnades av Tysk-Svenska Handelskammaren och Siemens för att ge de drygt hundra deltagarna från näringsliv och politik en inblick i hur Tyskland och Sverige arbetar med digitaliseringen. I sitt föredrag visade Klaus Helmrich siffror på att tillverkningsindustrins andel av Sveriges BNP sjönk från 20 till 17 procent mellan 2001 och 2011, medan den steg från 22 till 23 procent i Tyskland under samma period.

I den efterföljande paneldiskussionen som modererades av Therese Larsson Hultin framförde paneldeltagarna Klaus Helmrich från Siemens AG, Harald Ludanek från Scania, Jan Brockmann från Electrolux och Thomas Lundholm från KTH att Sverige också skulle behöva en politisk framtidsstrategi som Industrie 4.0.

– Sverige behöver ha ett större fokus på digitaliseringen som även politiken står bakom. I Tyskland talas det mycket om Industrie 4.0 och där satsas mycket stora resurser på forskning. Det är någonting som vi kan lära av i Sverige, framför allt för att industrin i framtiden ska kunna attrahera yngre, välutbildade generationer, menade Thomas Lundholm, teknologie doktor och chef för produktionsforskningslabbet XPRES på KTH.

– Sverige har rätt kompetens, men samhällets agenda är inte så utvecklad i den här frågan, sade Jan Brockmann, Chief Operations Officer och Senior Vice President, Group Management på Electrolux Group i Sverige. När det gäller digitalisering av industrin har Europa ett försprång gentemot de ledande massproduktionsländerna i Asien och USA. Större samarbeten borde ske på EU-nivå eller mellan europeiska länder som har kommit långt i digitaliseringsprocessen.

Optimering av existerande system

Harald Ludanek, Executive Vice President, Head of Research and Development och medlem i koncernledningen på Scania i Södertälje, efterlyste också nationsövergripande samarbeten.

– Transportbranschen behöver ett större EU-samarbete eller en ny institution för forskning och utveckling. Scania har investerat mycket pengar i innovationsforskning för att kunna transformeras från enbart lastbilstillverkare till mobilitetsleverantör, och samarbetar nära med initiativ som XPRES. I många fall handlar det om att optimera existerande system och att hitta konkreta sätt att förverkliga bra idéer.

– Samma sak gäller för människorna som arbetar i tillverkningsindustrin – både yngre och äldre generationer behöver lära sig att tänka mer komplext och företagsledningarna behöver satsa resurser på kompetensutveckling. Industrie 4.0 innebär inte att fabrikerna kommer att tömmas på mänsklig arbetskraft, men fördelningen kommer att ändras, tillade Harald Ludanek.

Datasäkerheten avgörande för utvecklingen

I Tyskland diskuteras Industrie 4.0 visserligen flitigt, men fortfarande anser bara 40 procent av små och medelstora tyska företag att digitaliseringen berör just dem. Klaus Helmrich bekräftade ett visst motstånd från delar av den tyska industrin:

– Det är många som undrar hur de ska kunna kontrollera och skydda sin data om de ställer om till digital drift med hjälp av molntjänster. Fortsatt forskning inom datasäkerheten kommer att behövas, och stora företag är idag föregångare i utvecklingen. De mindre företagen kommer att följa efter så småningom, vilket är till fördel för alla parter.

Som avslutning på diskussionen bad Therese Larsson Hultin panelen att nämna hur många procent av industrin som de tror kommer att vara digitaliserad om tio år. Klaus Helmrich ansåg att åtminstone bilindustrin kommer att vara helt automatiserad, och Jan Brockmann trodde på samma sak för massproduktionsindustrin. Harald Ludanek gjorde en uppskattning på mellan 60 och 80 procent för alla företag, medan Thomas Lundholm var något mer pessimistisk:

– Om vi ser tio år bakåt i tiden så har en hel del hänt fram till idag, men utvecklingen går oftast lite långsammare än vi skulle önska. Därför tror jag på ungefär 50 procent.