”Som 22-23-åring är det faktiskt svårt att överhuvudtaget vara arbetslös”. Innan unga blir arbetslösa får de sätta sig på skolbänken igen.
 

I Tyskland är ungdomsarbetslösheten rekordlåg jämfört med övriga EU-länder. Det beror till stor del på den goda konjunkturen, men utbildningspolitiska faktorer spelar också en viktig roll.

Martin, 16 år, kommer inte att få godkända slutbetyg när han slutar nionde klass. Han har visserligen bara gått ut åttan än så länge och det är ett år kvar. Men utsikterna är dystra – hans betyg är helt enkelt för dåliga. Utan slutbetyg har han minimal chans att få en utbildningsplats. Helst skulle Martin vilja bli trädgårdsmästare, men även i det glest befolkade mellersta Franken, där han hör hemma, kräver arbetsgivarna avklarad skolgång och slutbetyg.

Men Martin riskerar ändå inte att kastas ut i arbetslöshet. Eftersom han bor i delstaten Bayern kommer hans nuvarande klassföreståndare ansöka om plats för honom i en så kallad P-klass. Dessa speciella praktikklasser finns bara i Bayern. De har inrättats som stöd till skoltrötta och mer praktiskt än teoretiskt lagda elever för att de ska ha en chans att klara sina slutbetyg, även om förutsättningarna inte är de bästa. I de ett- eller tvååriga P-klasserna får eleverna lära sig att förbättra sitt uppförande, att koncentrera sig på en och samma sak en längre stund och dessutom öva på att föra sakliga diskussioner. Ofta brister kunskaperna i tyska och matematik och dessa luckor fylls förhoppningsvis igen i P-klassen. Eleverna får också möjlighet att göra praktik hos företag på orten för att på så vis lära känna arbetslivet. Och den som efter ett eller två år i P-klassen känner sig redo får chansen att göra de prov som leder till godkänt avgångsbetyg.

Skulle Martin inte klara av P-klassen och inte heller hitta något passande arbete på grund av detta, blir han trots allt inte arbetslös. Eftersom han inte är myndig försöker hans handläggare på arbetsförmedlingen hitta en plats inom det som kallas yrkesgrundutbildningsåret (BGJ) eller yrkesförberedningsåret (BVJ). Här kan de som slutat skolan men inte hittat lärlingsplats eller arbete få möjlighet att gå en ettårig, yrkesförberedande utbildning. I några delstater är det till och med obligatoriskt för alla som inte fyllt 17 år och inte läser vidare att gå på en yrkesförberedande utbildning. Efter det förberedande året kan de som vill försöka sig på att göra proven för att få godkända slutbetyg.

Men ingen av de förberedande utbildningarna kan givetvis garantera att eleverna får godkända betyg. För att ytterligare förbättra deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, har stora delstater som Nordrhein-Westfalen och Baden-Württemberg inrättat tvååriga så kallade yrkeskollegium. Här sker undervisning företrädesvis i främmande språk och Kaufmännische Fähigkeiten, vilket närmast motsvarar handels- och administrationsprogrammet i den svenska gymnasieskolan. I några kollegier kan ungdomarna kvalificera sig för assistentjobb bland annat inom handel, administration eller teknik. Med denna grund att stå på har de betydligt större chans att hitta lärlingsplatser.

– Det är tack vare den långa tiden i skol- och utbildningssystemet som ungdomsarbetslösheten är så låg, menar Dr. Heike Solga, professor i sociologi vid Vetenskapscentrum Berlin. Just nu är 7,9 procent av de som är under 25 år arbetslösa, vilket är lägst inom EU.

– Med vårt transparenta skolsystem har vi goda möjligheter att få in ungdomar utan slutbetyg i övergångssystem med arbetslivsförberedande åtgärder.

Eftersom skolpolitiken beslutas på delstatsnivå har varje region egna lösningar för att ta hand om dem som inte klarar skolan. Arbetsförmedlingen ställer också en rad åtgärder till förfogande för att ungdomarna ska få rätt kvalifikationer och sysselsättning.

– Upp till 22–23 års ålder är det faktiskt svårt att överhuvudtaget vara arbetslös i Tyskland, konstaterar Heike Solga. Den som går till arbetsförmedlingen hamnar direkt i en åtgärd och blir därmed inte en siffra i arbetslöshetsstatistiken.

Rent statistiskt räknas unga människor som går i skolan till gruppen under utbildning (”in education”). De som befinner sig i yrkesutbildning med praktik räknas till gruppen sysselsatta. Respektive grupps status är säker över tid. Avstängning från skolan på grund av skolk och dåligt uppförande tas endast till i sällsynta fall. Utbildningsavtal mellan elev och praktikarbetsplats skrivs vanligtvis för mellan två och tre och ett halvt år och är i princip omöjliga att häva för arbetsgivaren. Risken för att skolungdom och unga vuxna som går i fortbildning ska bli arbetslösa är näst intill obefintlig.

– I Tyskland finns det bara en liten andel ungdomar som inte deltar i någon form av utbildning, säger Heike Solga. Vårt system gör att ungdomarna står på en grund som gör att de förhoppningsvis kan få någon form av arbete.

 

 

Två arbetsmarknadsexperter – två olika meningar

Den jämförbart låga ungdomsarbetslösheten i Tyskland har flera orsaker, menar Dr Hans Dietrich. Han arbetar på institutet för arbetsmarknads- och yrkesforskning (iab), som ingår i vetenskapsavdelningen på arbetsförmedlingens huvudkontor i Nürnberg.

– Den viktigaste orsaken är det faktum att Tyskland kommit lindrigt undan i den ekonomiska kris som råder i stora delar av Europa, säger han. Vår arbetsmarknad har nästan inte alls påverkats av krisen, vilket inte bara de anställda tjänar på utan också de som snart går ur skolan.

Som bevis anför Hans Dietrich antalet avslutande utbildningsavtal de senaste åren:

– Tillbakagången som skett har demografiska orsaker och beror bara till en liten del på konjunkturläget.

Det här är nämligen en annan viktig orsak: I de östliga delstaterna minskar befolkningen stadigt, vilket leder till brist på välutbildad arbetskraft. Också lärlingsplatser förblir obesatta i större utsträckning än i de västliga delstaterna:

– I östra Tyskland syns nu den demografiska förvandlingen tydligt, säger arbetsmarknadsexperten i Nürnberg. Det märks inte minst på det sjunkande antalet ungdomar som går ur skolan (se tabell).

Ungdomsarbetslösheten hänger dessutom alltid ihop med den allmänna arbetslösheten. Och även här klarar sig Tyskland bra jämfört med resten av Europa. Hans Dietrich menar att det bland annat beror på Hartz-reformen, som initierades och genomfördes av förre förbundskanslern Gerhard Schröder för tio år sedan, men även den framgångsrika arbetsmarknadspolitiken som förts de senaste åren.

– Tack vare korttidsarbete och andra åtgärder har vi inte haft massavskedanden som i andra länder. I krisdrabbade länder som Grekland, Spanien och Portugal avskedas anställda i ett antal som vi aldrig tidigare sett. När arbetstillfällen försvinner i stor skala blir det givetvis besvärligt för de som ska ta steget in på arbetsmarknaden.

Sist men inte minst pekar Hans Dietrich på hur bra det tyska utbildningssystemet fungerar. Ungdomar på yrkesinriktade utbildningar varvar skolarbetet med praktik hos företag i närområdet och får på så sätt bra inblick i både den valda branschen och i arbetslivet.

– Det här systemet gör att ungdomarna får en perfekt övergång mellan skolan och arbetslivet, säger han. När de går ur skolan är de redan välbekanta för det företag där de haft praktik och få företagare låter unga, duktiga medarbetare försvinna någon annanstans. Säkerligen tar de sitt sociala och medmänskliga ansvar, men företag ser i första hand till den egna verksamheten. Att ta hand om de elever som gjort praktik är också ett sätt att säkra företaget för framtiden.

Stark konjunktur, genomtänkt skolsystem med praktik, yrkesutbildningar och demografisk förvandling. Är det förklaringen till den låga ungdomsarbetslösheten eller finns det ytterligare faktorer som spelar in?

Företagarna gör mycket för ungdomarna de utbildar

– De tyska företagen vill helt klart ta ansvar för ungdomarna, konstaterar Klaus Renner, talesman för industri- och handelskamrarnas centralorganisation (DIHK) i Berlin.

Självklart tar han företagarnas parti i den här frågan, men han kopplar ändå samman företagens ansvar med det sociala ansvaret:

– I dag är företag på ett helt annat sätt än tidigare beredda på att ta sig an ungdomar som inte har förutsättningar att lyckas fullt ut i skolan.

Många företag erbjuder sina lärlingar stödundervisning i tyska och matematik, de båda ämnen som är viktigast för att kunna klara sig i arbetslivet:

– De bristande kunskaperna i tyska och matte kan snabbt förbättras med rätt stöd, vilket ger ungdomarna betydligt bättre möjligheter. Tidigare saknades arbetskraft speciellt inom de så kallade MINT-områdena (matematik, informatik, naturvetenskap, teknik). I dag fruktar företagarna att det kan bli brist på arbetskraft inom ytterligare områden. Det framgår av våra enkäter.

Det här bådar gott för 16-årige Martin. Men han får ändå rådet att satsa på att få fullt godkända slutbetyg, eftersom den tyska arbetsmarknaden är allt annat än ett paradis för den som inte har tillräcklig utbildning.

Sammanfattningsvis bygger den låga ungdomsarbetslösheten i Tyskland på följande faktorer:

• en bra konjunktur
• det differentierade skolsystemet fångar upp olika kunskapsnivåer så att man tar sig vidare
• det framgångsrika dubbla systemet (duales System) för yrkesutbildning i företag och yrkesskolor
• de demografiska förändringarna
• det sociala ansvaret som företagen tar