Foto: Klicker/pixelio.de

Åldrande befolkning oroar

2010-11-12

Liksom i övriga Europa ökar medelåldern både i Tyskland och i Sverige.

Detta resulterar i att allt färre måste försörja allt fler. Sverige och Tyskland överlägger i framtiden att höja pensionsåldern för att motverka denna utveckling.

Sverige har den näst svagaste demografiska förändringen i Europa. Demografisk förändring innebär att ett lands befolkning antingen åldras i förhållande till antalet nyfödda barn eller att den krymper. I värsta scenario åldras befolkningen samtidigt som den krymper. Anledningen till att befolkningen krymper är att det föds för få barn och/eller att nettoinvandringen inte är tillräckligt stor.
Enligt socialdepartementet resulterar detta i att en allt mindre skara arbetsföra personer måste försörja en allt större grupp som inte arbetar. Idag är pensionsåldern i Sverige 65 år och den faktiska avgångsåldern 63,7 år. Socialdepartementet menar att eftersom vi lever allt längre, måste pensionsåldern i framtiden höjas.

Jämfört med de andra EU-länderna åldras Sveriges befolkning långsamt. År 2030 beräknas medelåldern i Sverige vara 43 år, vilket innebär en medelålder som är två år yngre än i övriga Europa. Det finns dock stora regionala skillnader. Medelåldern i Stockholm som är den region med de yngsta invånarna skiljer sig markant åt från norra Mellansverige, vars medelålder ligger på 4 år högre.

Under åren 1990-2004 har den svenska befolkningen ökat med 5,3 procent och man räknar med att denna ökning fram till 2030 kommer denna ökning att ligga på 10,4 procent. Även här skiljer sig de olika regionerna markant åt. Stockholm, östra Mellansverige, Sydsverige, Västsverige och Småland med öarna fortsätter att växa medan mellersta Norrland och norra Mellansverige krymper.

Långsamt åldrande och en stark befolkningstillväxt gör alltså Sverige till det land med den näst lägsta demografiska förändringen i hela EU efter Luxemburg.

Ur demografisk synpunkt står Tyskland och framför allt de östra regionerna i framtiden inför en stor utmaning. Liksom i de flesta andra EU-länder åldras den tyska befolkningen i ett väldigt högt tempo. I nuläget ligger pensionsåldern på 65 år och den faktiska avgångsåldern på 61,3 år. Samtidigt beräknas den tyska befolkningen att krympa.

Att befolkningen åldras är i sig inte överraskande, eftersom Tyskland är det land med flest antal invånare i hela EU. Det som oroar är tempot på åldrandet. Mellan 1990 och 2004 ökade medelåldern med 2,5 år till 47 år. Detta betyder att medelåldern i Tyskland är 2 år högre än EU-genomsnittet. Fram till 2030 väntas medelåldern i Tyskland stiga till 49 år. 

År 1990 var den tyska befolkningen i de flesta regioner i snitt yngre än 40 år, jämfört med 2004, då medelåldern i alla regioner var högre än 40. Generellt sett åldras de västra regionerna långsammare än de östra. Mecklenburg-Vorpommern är ett exempel: 1990 hade regionen de yngsta invånarna i hela Tyskland, men beräknas till 2030 vara den region, vars befolkning åldras snabbast i hela Tyskland. 

Mellan 1990 och 2004 växte den tyska befolkningen. Fram till 2030 beräknas den dock ha minskat med 1,7 procent. Tyskland är då tillsammans med Italien de enda länderna i Europa, vars befolkning i framtiden krymper. Inte helt oväntat är de östra regionerna de som drabbas hårdas med en uppskattad befolkningsminskning på hela 32,5 procent i framtiden.