Det finns potential för ett betydligt mer intensivt handelsutbyte med Tyskland. Nyckeln till förståelsen för den tyska affärskulturen ligger i språket. Det norska exemplet visar att en tydlig kraftsamling kan ge effekt, skriver vår vd Ralph-Georg Tischer i Dagens industri idag.

Tyskland är viktigt för Sverige – på ett politiskt och framför allt ekonomiskt plan. Det är statsbesöket denna vecka, där kungaparet har sällskap av flera ministrar och en näringslivsdelegation, ett tydligt bevis på. I Tyskland kommer besöket att skapa uppmärksamhet kring svenska värderingar, lösningar, företag och produkter.

Sådant betyder mycket för handelsutbytet mellan länderna. Tyskland är sedan länge Sveriges viktigaste handelspartner. Men relationen tas lätt för given och möjligheterna hamnar i skymundan av initiativ som fokuserar på Asien och andra tillväxtmarknader.

Potential för högre tillväxt

Under de senaste åren har handeln med Tyskland hållit sig på en stabil nivå med en hållbar tillväxt. Men potential finns för ett betydligt mer intensivt utbyte med världens fjärde största ekonomi.

Tyskland är en av de drivande krafterna bakom digitaliseringen av industrin och hela näringslivet. Svensk kompetens inom it och industri är eftertraktad för att omsätta denna strategi. Energiomställningen erbjuder goda affärsmöjligheter för svenska energi- och miljöteknikbolag, byggbranschen är på jakt efter nya lösningar för hållbart byggande i båda länder och ökad konsumtion gör det attraktivt för svenska detaljhandelsföretag att ta steget in på den tyska marknaden, och omvänt. Lägg därtill gynnsamma förutsättningar som geografisk närhet, näringsliv som matchar varandra och goda transportförbindelser så blir det tydligt att det finns möjlighet till ökad export.

Språket är nyckeln

Vad hindrar då företagen från att sälja mer till Tyskland? Bristande kunskaper om affärskulturen och kommunikationsbarriärer svarade exportföretagen när vi ställde frågan till dem. Byråkrati, skatter och andra tariffära handelshinder kom först därefter.

Att kunna kommunicera på ett effektivt och förtroendeskapande sätt är en av de viktigaste förutsättningarna för goda och hållbara affärer. Naturligtvis kan man sköta förhandlingar och hålla kontakt med de flesta tyska näringslivsföreträdare på engelska. Men nyckeln till förståelsen för affärskulturen ligger i språket. I vår senaste konjunkturbarometer svarade nästan 60 procent av de deltagande svenska företagsrepresentanterna att tyskkunskaper är viktiga eller mycket viktiga för affärsrelationerna med Tyskland. Många är på jakt efter medarbetare som kan tyska. Och omvänt menade nästan alla tyskar som har tyskspråkiga affärspartner i Sverige att det underlättar samarbetet.

Allt färre läser tyska i Sverige

Därför är det oroande att antalet elever som läser tyska i skolan i Sverige har halverats de senaste 15 åren. Många skolor erbjuder inte ens tyskundervisning. Det finns i dag avsevärt fler tyskar som lär sig svenska på universiteten i Tyskland än svenskar som läser tyska.

Det saknas inte initiativ och aktörer som engagerar sig för att fler ska välja språket. Tyska utbildningsdepartementet har sedan nio år tillbaka en medarbetare i Sverige som jobbar för att fler skolor ska erbjuda tyskundervisning. Goethe-institutet erbjuder språkkurser och läromaterial och samarbetar med skolor. Tyskkurser för vuxna finns hos många språkförmedlingsföretag, studieförbund och högskolor samt via Svensk-tyska språkfonden. Och Tysk-Svenska Handelskammaren erbjuder därutöver praktik hos och bilateralt utbyte mellan våra medlemsföretag i Tyskland och i Sverige.

Framgångsrik Tysklandsstrategi i Norge

Men om detta inte räcker för att vända trenden, vad mer kan vi göra? Kanske kan vi lära av Norge, vars viktigaste handelspartner också är Tyskland. Norge har en tydlig Tysklandsstrategi med målsättningen att öka handeln, det kulturella och politiska utbytet. Till strategin hör en handlingsplan för varje definierat samarbetsområde: näringsliv, energi, politik, kultur och forskning för att nämna några.

Norge, som också såg dalande siffror för tyska i skolan, kan nu glädjas över att allt fler elever läser tyska igen. Norska Fremmedspråksentret rapporterar ”att ökningen beror på att Undervisningsministeriet prioriterar tyska som främmande språk i de norska skolorna och att riktade insatser lett till resultat”. Och inte bara det. Enligt våra kolleger på Tysk-Norska Handelskammaren har intresset från norska bolag och organisationer för den tyska marknaden ökat kraftigt sedan strategin sjösattes.

Exemplet visar att en tydlig kraftsamling kan ge effekt. I Sverige skulle en liknande strategi också kunna leda till positiva resultat på många olika plan: fler elever som lär sig tyska, fler samarbeten inom forskningen och fler företag som nyttjar potentialen på den tyska marknaden. Tysklands betydelse för Europas ekonomi och politik lär knappast minska under de kommande åren.

Ralph-Georg Tischer
vd för Tysk-Svenska Handelskammaren